Besök i studion

Igår hade jag och Lars besök i studion vi har byggt.

Normalt är det bara roligt. Men igår blev det lite problematiskt. Vi har en gräns. En skogräns som inte ska överträdas. Jag stod oroligt och såg på när vår besökare liksom nafsade med skon på fel sida skogränsen. Skulle han respektera skogränsen eller skulle han kliva över?

Så plötsligt hände det. Han tog ett steg över gränsen. Den smutsiga uteskon mot vårt fina vita studiogolv. Jag rös men tänkte att han kanske skulle inse sitt misstag och kliva tillbaka.

Mina förhoppningar var förgäves. Han tog ett steg till och ytterligare ett. Så plötsligt stod han där. Mitt på studiogolvet, på fel sida skogränsen, med sina mutsiga uteskor.

Lars var upptagen med att koppla och svara på frågor och jag hade svårt att få vår besökares uppmärksamhet. Jag bara stod där och såg på. Jag bara stod där och lät det ske.

Det kändes som att han hånade oss. Som att vår besökare besudlade vårt studiogolv bara för att få en reaktion. En klassisk mobbare. Och hur hanterade vi situationen? Vad gjorde vi?

Ingenting. Nada.