lördag 30 maj 2009

Första bilderna på PSP Go


Det har gått rykten om att Sony kommer att släppa en ny version Playstation Portable med namnet PSP Go. Nu har Eurogamer lyckats lägga vantarna på de första bilderna. Sony förväntas presentera PSP Go på sin presskonferens spelmässan E3 som börjar nästa vecka.

Rykten säger att den kommer att ha en 3,8" skärm, vara 43 procent lättare än föregångaren, ha 16 GB inbyggt minne, sakna UMD-läsare (skivorna de gamla PSP-spelen kom på) utan istället ha en nedladdningstjänst för spel och filmer och ha Bluetooth. Den förväntas släppas i höst.

GodEl skänker 45 kronor per kund till välgörenhet

Generöst! Nu är det ju inte så de uttrycker det, nej, i år har de delat ut 3,5 miljoner kronor. Visst låter det bra. Nu råkar det vara så att de hänvisar till sin årsredovisning där det står att de har 77 000 kunder. Slår man ut 3,5 miljoner kronor på 77 000 kunder får man 45 kronor per kund.

Jag har varit skeptiskt till det här. Nu känns det lite som jag fått det bekräftat.

Jag fortsätter att läsa på GodEls hemsida:
Utöver självkostnadspriset tillkommer endast en årsavgift som är baserad på din beräknade årsförbrukning. Årsavgiften motsvarar en månadskostnad från 29 kr till 79 kr (inkl. moms) och faktureras halvårsvis i förskott.

Så den minsta årsavgiften man kan betala är 348 kronor (29 x 12), av den går 45 kronor till välgörenhet. Jag gör en enkel sökning på elprisguiden. Rörligt elpris, lägenhet, 3 000 kWh förbrukning. GodEl hamnar på 86:e plats. Om det är välgörenhet man vill skänka pengar till så borde man satsa på ett billigare alternativ och skänka pengarna själv. GodEl är bara bra för de som kom på idén och de vill bli lurade av Lasse Åberg och det verkar ju inte vara så få.

Tack till jocke på DN.se som gjorde uträkningarna så jag slapp.

fredag 29 maj 2009

Lägg mer kulor på elbilar

Energimyndigheten föreslår i sin rapport med det studentikåsa namnet KAMEL (Kunskapsunderlag Angående Marknaden för Elfordon och Laddhybrider) som lades fram idag att staten bör satsa mellan en kvarts och en halv miljard kronor på ett nationellt demonstrationsprogram för elbilar och laddhybrider (puh, lång mening.) Inom ramen för programmet skulle även utbyggnad av infrastruktur och inköpsinscitament införas.

El- och laddhybridbilar har minst lika bra miljöprestanda som andra så kallade miljöbilar (etanol- och biogasbilar). Trots det är det samlade stödet till etanol- och biogasbilar idag större än till el- och laddhybridbilar. Energimyndigheten föreslår att stödet till el- och laddhybridbilar ökas, och att stödet ges i samband med inköp av bilen.

Jag kunde knappt ha sagt det bättre själv. Fast jag är ju förstås övertygad om att elbilar och laddhybrider kommer att ta marknaden med storm med fri konkurrens också. Men om någon anstränger sig för att det ska gå fortare är jag inte den som klagar.

Spotify, snart i en mobil nära dig

Det har klagats en del över att Andriod inte är en lika bra musikspelare som iPhone, men med Spotify i mobilen kanske det kommer att ändras. Jag gillar specielt möjligheten att spela musik offline och integrationen med ens Spotifykonto.

Nyteknik och DN har också skrivit om detta.

Microsofts nya sökmotor Bing ska hjälpa dig fatta beslut

Nu är den officiell (och på onsdag ska vi komma åt den) Microsofts nya söktjänst, Bing (som tydligen inte är döpt efter Chandler Bing). Det väcker en del frågor. Vad är Bing? Hur skiljer det sig från Microsofts tidigare sökförsök? Varför skulle jag bry mig?

Microsoft var sent ute på sökmarknaden och har inte lyckats ta sig förbi Yahoo eller Google. Nu planerar man att satsa stort på sin nya söktjänst Bing, med en reklamkampanj som ska kosta motsvarande 600 till 700 miljoner kronor (Googles hela marknadsföringsbudget 2008 låg på 200 miljoner kronor). Microsofts idé bakom Bing är att användaren kanske inte endast bryr sig om vilken träff som är mest populär, det kanske finns annan information som är viktigare. Därför har de jobbat mycket med att försöka förstå vad det är vi söker efter och presentera ett antal kategorier som vi skulle kunna vara intresserade av.

Söker jag på New York kanske jag kan sortera på Väder, Hotel, Evenemang, Bilder och så vidare. Söker jag på Britney Speares får jag förmodligen upp Biografi som en av kategorierna.

Jag är kluven när det gäller nya söktjänster med nya funktioner. Google är numera standard och i stort sett det enda man behöver förhålla sig till om man vill göra sin sida sökbar. Det är ganska skönt att bara behöva bry sig om en sidas populäritet, det gör att det är ganska enkelt att optimera sin sida för att Google ska hitta den.

Å andra sidan så är det bra att få mycket information presenterad på ett överskådligt sätt. Att kunna hitta rätt information snabbare kan inte vara fel. Men det känns naivt att tro att Google inte kommer att ha något att kontra med. Deras Squared verkar till exempel vara ett försök att presentera information på ett mer överskådligt sätt.

Det ska bli intressant och se vad Bing får för effekt på hur vi söker på internet. Vi vet hur vi ska använda sök för att få fram bra resultat och det är tydligt att det är stor skillnad på de som är bra på att söka och de som inte är det. Men Bing fungerar annorlunda och kanske kommer hjälpa till att sudda ut gränsen mellan de som kan hitta saker på internet och de som inte kan det. Det vore bra för internet och för demokratin.

Google Wave - ett nyt sätt att kommunicera på nätet

När Google säger att de har något nytt på gång brukar det vara smart att lyssna. Nu har bröderna Rasmussen (som ligger bakom Google Maps) presenterat sitt nya projekt, Google Wave. Idén bakom Wave är att skapa ett nytt sätt att kommunicera som inte bygger på analoga motsvarigheter (på det sättet som e-post är elektronisk snigelpost eller chatt är elektroniska telefonsamtal).

Man skulle kunna se Wave som en blanding mellan Google Chat och Google Docs, men då missar man flera coola grejer. Det går till så att du skapar en Wave (våg) och bjuder in de du vill kommunicera med. Sen kan ni skriva och redigera saker i realtid, kasta in foton och fixa till text. Du behöver inte vänta på att någon ska skriva klart ett meddelande innan du kan se det, utan varje ord uppdateras direkt. Dessutom ska programmet klara av att översätta till valfritt språk i realtid.

Om du vill kan du spola tillbaka din våg från början och se hur den utvecklades. Läs mer om vad bröderna Rasmusen har att säga om Wave på Googles blogg.

Edit: Nyteknik har också en artikel om Google Wave.

torsdag 28 maj 2009

Nobelprofessor har åsikt, han har säkert rätt

På engelska finns det ett uttryck, appeal to authority. Det bygger på att man tillskriver ett argument trovärdighet genom att hänvisa till att personen som kommer med argumentet är en auktoritet. Det är ett klassiskt sätt att argumentera som saknar logisk grund. Det finns ingenting som säger att bara för att jag är auktoritet på ämnet så är det jag säger sant.

Det här sättet att argumentera används ofta i media. Som ett exempel skriver NyTeknik idag om hur "Nobelprofessor varnar för överdriven vindkraftstro". Jack Steinberger, som fick Nobelpriset i fysik 1988, menar att vi istället för vindkraft borde satsa på termisk solenergi. Det är en teknik där man använder solljus för att hetta upp vätska som man använder för att driva en turbin. Steinberger vill satsa stort på tekniken i norra afrika och förse Europa med elektricitet via en likströmskabel under medelhavet.

Det är mycket möjligt att Steinberger har rätt. Det kanske är en dum idé att satsa på vindkraft och hans alternativ kanske är bättre. Men hans styrkan i hans argument har inget med vilket jobb eller vilken titel han har eller vilka pris han har vunnit.

Sen undrar jag lite över hur energibalansen det elsystem han föreslår skulle fungera. Professor Lennart Söder på KTH brukar föreläsa om hur klurigt det är med balans i elnätet, hur problematiskt det kan bli att transportera elektricitet över stora avstånd och hur noga man måste vara med att se till så att man inte kopplar in för mycket produktion på fel ställen. Jag undrar vad Söder har att säga om Steinbergers idéer.

Grin sparkar 160 personer?

Det går rykten om att svenska speltillverkaren Grin sparkar 160 personer efter dåliga försäljningssiffror på två av deras senaste spel Wanted (som tydligen inte hade sålt mer än 100 000 expemplar i slutet av mars) och Terminator: Salvation. Tydligen ska kontoren i Göteborg och Barcelona ha stängts ner och 30 personer sagts upp från huvudkontoret i Stockholm.

Anyone got a job for a recently unemployed concept artist ?<:P but yeah the mood in the office yesterday... soooo dark, it was very surreal. But yeah, we were always worried about how fast they were opening new offices and employing new staff even though it was all basically riding on the hope that 2 movie games which no one wanted to work on and BC would pull in the money to float the now giant boat. Reputation of a company is more valuable than any revenue gained from movie games.
Det är synd att det går dåligt för Grin. De har med tidigare spel visat att de är talangfulla och kan göra grymt bra spel. De släppte även Bionic Commando förra veckan. Förhoppningsvis kommer det spelet sälja bättre än Wanted och Terminator: Salvation.

Plågade grisar säljer bra under lågkonjunktur


De senaste rapporterna om hur grisar i Danmark plågas, drunknar i sitt eget urin och får så dåligt med mat att de börjar äta varandra, väger inte lika tungt som priset för pressade svenska konsumenter. Jag läser Sydvenskans artikel, sug efter danks fläsk trots grislarm, om folk köar för att få köpa det billiga danska köttet.

Artikeln tar upp flera intressanta saker. Dels är bilden av Sverige som grisarnas förlovade land inte särskilt rättvis. Visst har grisar i Sverige det i genomsnitt bättre än grisar i Danmark, men det betyder inte att det inte finns grisar som behandlas dåligt i Sverige. Artikeln förklarar att en av fem Svenska grisar uppvisar samma skador som de danska. Dessutom sades den danska modellen för grisuppfödning vara något eftersträvansvärt för bara några år sedan.

En annan aspekt är att det till i slutändan är priset som avgör vilket kött vi köper, även om vi inte är så stolta över det (vilket visas av att så få vågar uppge namn när de konfronteras av Sydsvenskans reporter). Det går lätt att dra paralleller till miljödebatten. Om det inte finns någon konstad associerad med att behandla djuren illa (eller skada miljön) så kommer djuren att fara illa i våra försök att optimera priset. Det är oundvikligt. Om det kostade att plåga en gris skulle priserna se annorlunda ut, (p)lågprisfläsket skulle försvinna och vi skulle inte behöva hyckla så mycket.

Men det kommer nog inte att hända på ett tag. Vår önskan att få billig bacon kommer nog att vara större än vår önskan att inte plåga grisarna.

onsdag 27 maj 2009

Forskare skapar självlysande apor

Karin Boys skriver i DN om hur forskare med hjälp av genteknik lyckats få apor att lysa grönt i mörkret (svd har också skrivit om nyheten). Min första tanke är: COOLT! Men sen frågar jag mig: varför? Det är lätt att svara på: för att det är COOLT! (och jag misstänker att det är en av anledningarna). 

Men anledningen de uppger är inte lika rolig. Forskarna hoppas på att kunna föda upp apor med sjukdomar som för att sedan kunna testa mediciner. Liknande experiment tydligen har redan gjorts med möss. Jag blir lite besviken. Tänk om det hade funnits planer på att göra människor självlysande i speciellt ljus, det hade kanske fungerat som någon typ av säkerhetsgrej på natten för att man inte ska bli påkörd. (Finns dock en risk att man får komma dragandes med ett "Tänkte inte på det!", som uppfinnaren i Lorry, för att ens ha föreslagit något sådant. Jag är kanske en seriehjältesromantiker.)

Anledningen till att man valt att göra aporna just självlysande är att det inte påverkar apornas hälsa och att det är lätt att se om genmodifieringen funkar. Det verkar som en rätt bra sätt, med tanke på alternativen. Ett exempel på ett mindre bra sätt att göra (nästan) samma sak kan man hämta från Vänner där Monica försöker identifiera vilket vägguttag som är kopplat till en viss strömbrytare:

Elbilar är humbug

Så länge det finns ett ända kolkraftverk inkopplat i elnätet är det meningslöst att använda elbilar. Det kommer att dröja decennium innan Danmark och Tyskland har avvecklat fossilabränslen i sin el-produktion. - rofo kommenterar en artikel på NyTeknik.se.

Tanken som ligger bakom rofos kommentar är förmodligen att en elbil inte kan anses vara miljövänlig om den el den laddas med kommer källor som  inte kan anses vara miljövänliga. Samma tanke presenteras i Veckans affärers Klimat och Energi-blogg. Båda har rätt i sak, men missar en stor fördeln med att använda el för att driva bilen: möjligheten att diversifiera bränsleproduktionen.

Ett stort problem med bensinbilar är att oljan som vi gör bensinen av är på väg att ta slut. Därför talas det mycket om vad vi ska använda för alternativt bränsle. Men om vi använder elektricitet så flyttar vi det beslutet från konsumenten till producenten. Bilen kommer inte att göra någon skillnad på om elen är producerad av vindkraftverk, kärnkrafverk eller kolkraftverk och det är det som är hela poängen. Som elbilist behöver vi inte ta ställning till vilket som är det mest effektiva sättet att producera elektriciteten, det kan lämnas till de som ska producera den.

Eftersom elbilarna dessutom är mycket energieffektiva betyder det att man som elbilist inte löper lika stora risker att satsa på fel teknik som om man valt ett bränsle där valet måste göras vid pumpen.

Artikeln som rofo kommenterar handlar om att det inte finns några elbilar som klarar de nya säkerhetskrav om skydd mot skador på fotgängare som kommer att införas 2010. Ett generelt problem med små elbilar som fortfarande använder gammal batteriteknik är att de blir väldigt tunga. Vid halt väglag blir kan en sådan bil bli väldigt svår att kontrollera. Får man sladd på en större bil så hjälper bilens längd till att öka trögheten i sladden, den fördelen har man inte med en liten bil. Är bilen dessutom tung blir sladden väldigt svår att häva.

De bilar som kommunerna nu köper in lär knappast användas av folk som sökt sig till kommunen på grund av sitt brinnande bilintresse. Tvärtom lär de flesta som använder bilen bara se det som vilket fortskaffningsmedel som helst. Den typen av testpiloter kanske inte är den bästa.

Telia först i världen med kommersiellt 4G-nät?

I måndags installerades den världens första 4G-basstation för kommersiellt bruk i Stockholm. Idag har även NyTeknik en artikel uppe om installationen. Tanken är att nätet ska tas i bruk i början av 2010 och att täckningen i Stockholm city ska motsvara dagens 2G- och 3G-täckning. Tekniken ska erbjuda upp till 170 MBits/sekund i nedladdningshastighet och 50 MBits/sekund i uppladdningshastighet

När 3G introducerades för åtta år sedan var det mycket snack om videokonversationer och dylikt. Den funktionen har jag aldrig använt (men jag är ganska säker på att den är bra för döva, för vilka vanlig telefoni är ganska klurig). Det jag tycker är intressant med teknikskiften av den här typen är att det alltid brukar börja med att gå åt fel håll.

Innan 3G hade trenden bland GSM-mobiler varit att de skulle vara så små som möjligt. Så kom 3G och mobilerna växte och blev stora klumpar (med väldigt dålig batteritid). Nu har mobiltelefondesignen kommit ikapp nät-tekniken på flera sätt, men förändringen i mobildesign tycks vara permanent. Med nya funktioner och nya behov, som att kunna ta schyssta bilder eller surfa på (riktiga) internet ökar kraven på mobilens skärm vilket gör att det inte längre är önskvärt att ha en hur liten mobil som helst.

Just utvecklingen med att börja använda telefonen till allt fler olika saker gör också att det känns som vi tar ett steg fram och två steg bakåt. Internet har utvecklats snabbt och tiden då man surfade med vanliga modem känns idag väldigt långt borta. Vi har vant oss vid en viss standard och det känns väldigt jobbigt när sidor tar mer än någon sekund att ladda eller om internet plötsligt inte är tillgängligt.

Men det som vi har svårt att förlåta när det gäller vanliga datorer kan vi ha överseende med när det gäller mobilerna. Det är fortfarande ganska segt att surfa i mobilen (med de flesta mobilerna), men det blir bättre och bättre för varje generation som kommer. Utvecklingen ser precis likadan ut för internet i mobilen som den gjorde för det stora internet och det är bara en tidsfråga innan det slutar vara någon skillnad.

En fråga som man skulle kunna ställa är hur dessa trådlösa nätverk påverkar oss? Där jag sitter just nu kan jag komma åt ett 20-tal trådlösa nätverk, en massa digitala tevekanaler och radiokanaler. Dessutom passerar säkert ett hundratal telefonsamtal genom luften. Det är ofattbart mycket information som förmedlas varje sekund. Det är något att fundera på.

Zune HD, konkurrent till iPod touch?


Microsoft har precis bekräftat en ny version av sin portabla mediaspelare Zune. Den nya modellen, som går under namnet Zune HD och kommer att släppas i USA under hösten, har en rad nya funktioner vilka inkluderar en multitouch OLED-skärm, HD-radio och möjlighet att spela upp 720p video på en TV om man kopplar spelaren i en speciell docka.

Zune HD är tänkt att konkurrera med Apples iPod touch och kommer därför även att ha en webbläsare, baserad på Internet Explorer och specialdesignad för att utnyttja den tryckkänsliga skärmen. Varken pris eller kapacitet har avslöjats ännu, men förmodligen kommer mer information att släppas under E3 som går av stapeln nästa vecka. Då förväntas också planerna för att slå ihop X-boxens och Zunes videotjänster att presenteras.

måndag 25 maj 2009

Professor Layton and the Curious Village

När jag gick på högstadiet avslutades varje kapitel i matteboken med tankenötter. Det var kluriga problem som inte hade något med den matematik som kapitlet hade handlat om att göra, metoden med vilken man skulle lösa uppgifterna var därför inte given utan det gällde att ha ett öppet sinna och tänka logiskt.

Dessa tankenötter var min absoluta favoritdel av högstatiematten och det tog inte lång tid innan jag hade gjort klart alla problem i boken. När jag sprang på min mattelärare i korridoren strax efteråt frågade jag om han kanske hade några fler problem som jag kunde lösa. "Tror du att jag går omkring och bär på problem?" fick jag som svar.

Det är lite synd att Professor Layton and the Curious Village till Nintendo DS inte fanns när jag gick på högstadiet. Spelet följer den charmige Professor Layton som tillsammans med sin unge assistent Luke kommer till byn St. Mystere för att hitta ett gyllene äpple. På sitt märkliga äventyr träffar paret många av byns underliga innevånare som bjuder på många problem och tankenötter. Historien är berättad på ett bra sätt och bjuder på en del oväntade vändningar som håller intresset uppe.

Pusslen i spelet, totalt 130 stycken, är av varierande svårighetsgrad och en del kan till och med ge pusselveteraner något att bita i. Fastnar man går det dock att köpa ledtrådar med hjälp av mynt man hittar runt om i byn, men eftersom tillgången på mynt är begränsad gäller det att inte be om ledtrådar i onödan.

Spelet utnyttjar NDS tryckkänsliga skärm på ett ypperligt sätt och hela spelet styrs med hjälp av skärmen. Det är ett spel utan våld eller stressmoment som dessutom testar ens hjärna. Hela spelet är på engelska så vill man ta till sig historien krävs det att man kan språket, men inga av pusslen kräver några speciella språkkunskaper.

Själv hade jag svårt att släppa spelet när jag väl hade börjat spela och det tog bara några dagar att spela igenom spelet. Jag gillade verkligen spelet och känner att jag kan rekommendera det till vem som helst. Nu sitter jag bara och väntar på att de japanska uppföljarna ska släppas i Europa så jag kan fortsätta spela!

Osynlighet billigare med ny teknik

Alla har någon gång önskat att de kunnat göra sig osynliga. Visst vore det fantastiskt att kunna svepa in sig i Harry Potters osynlighetsmantel när man hamnat i en pinsam situation (vilket är precis vad jag antar att hästen på bilden tänker). Nu har forskare på Purdue University utvecklat en metod som ska göra cloakingteknik, dvs osynlighetsteknik, enklare att tillverka.

Jo, jag blev ganska paff när jag läste det. För att något ska kunna bli enklare måste det ju gå att göra på ett svårt sätt. Och det betyder att det går att göra. Bara det är helt fantastiskt (och ger en sån där känsla av att jag lever i framtiden). Men hur kan osynlighet fungera?

För att förstå hur osynlighet fungerar måste man ha grundläggande förståelse för hur synlighet fungerar.

Ljus som träffar ett objekt reflekteras normalt sett och när den reflekterande strålen uppfattas av ögat ser vi objektet. Men med osynlighetsteknik så reflekteras inte ljusstrålarna, de rör sig istället runt objektet, som vatten som rinner förbi en sten. Om du tittar mot objektet ser du därför inga strålar som reflekterats från objektet utan strålar som glidit runt från baksidan av objektet. Du ser alltså runt objektet, trots att det kan befinna sig rakt framför dig. Visst är det fantastiskt!

Hittills har forskarna dock endast lyckas göra ett objekt som är hundra gånger större än våglängden för ljuset osynligt. Det innebär en diameter på cirka 50 mikrometer (miljondels meter), vilket är ungefär så stort som ett ett hårstrå.

Läs mer om cloakingtekniken.

lördag 23 maj 2009

Kan någon förklara uttagsskatt för mig?

Jag antar att jag har missuppfattat något. Läser i DN om en ny "uttagsskatt" för vindkooperativ. Du köper en andel i ett vindkraftverk, det kostar ett par tusenlappar och ger dig rätt att köpa en viss mängd el från vindkraftverket varje år. Priset du betalar blir vad jag antar är självkostnadspris och är då mycket lägre än det vanliga elpriset, i artikeln nämns 13 öre per kilowattimme för det rabbaterade priset och 50 öre som "vanligt elpris". Så långt är jag med.

Nu visar det sig att det är en förmån att få köpa el till ett så lågt pris och man borde således betala en uttagsskatt på 26.5 procent av mellanskillnaden av det rabatterade priset och det vanliga priset. Notan hamnar då på 20 öre per kilowattimme. Har jag förstått rätt hittills?

Det är det där med förmån och skatt som jag inte riktigt förstår. Om jag väljer att betala mer i fast månadsavgift på mitt mobilabonnemang för att sedan kunna ringa billigare, finns det risk att jag drabbas av en uttagsskatt för mellanskillnaden mellan mitt låga pris och det högre? Om jag cyklar eller åker elbil istället för att åka vanlig bil, måste jag betala uttagsskatt per kilometer för att jag använt ett billigare fortskaffningsmedel? Och hur kommer det sig att det är de annars så skattefientliga alianspartierna som vill ha den här skatten medan den skatteälskande oppositionen är emot. Det är något skumt här.

Kan någon förklara hur det ligger till?
Följ min blogg med bloglovin

Out of Sight

Igår kväll visade TV3 Out of Sight (1998). Om du inte har sett filmen tidigare och missade den igår har du tur, reklamavbrott i tid och otid förtar väldigt mycket av filmens charm.

Om jag hade lett en kurs om hur man berättar en historia med hjälp av film så hade jag förmodligen valt att visa just Out of Sight. Regissören Steven Soderberg använder många knep för att förgylla, förtydliga, förbättra och till och med förvirra. Han är inte rädd att hoppa fram-och-tillbaka i tiden för att berätta historien på det sätt som är mest naturligt. Det ger nästan en Memento-känsla då sammanhanget i en del scener inte avslöjas förrän långt senare. Men Soderberg stannar inte där. Han klipper ihop två scener som egentligen skulle följa efter varandra och resultet blir bättre än summan av delarna. Mycket bättre.

För att inte förvirra tittarna för mycket använder han färgfilter. Florida får en gul och varm färgton och kalla Detroit en blå (han använde samma teknik i Traffic (2000), men i den överdriver han effekten). Det gör att det är lätt att följa med i hoppen som sker i både tid och rum. Filmens röda tråd är kemin mellan Jennifer Lopez och George Clooney. Clooneys karaktär, en ökänd bankrånare med vass tunga, måste ha gjort ett starkt intryck på Soderberg då Clooney fick i stort sett samma roll i Ocean's Eleven-filmerna. Lopez gör en stark insats som US Marshal (trots att hon i flera scener är översminkad och mest ser ut som någon läppstiftsmodell) och flera av de mindre rollerna spelas med bravur av respektive skådespelare.

Det känns svårt att prata om historien utan att avslöja något som man helst skulle vilja uppleva själv. Att specificera genre blir också konstigt. Riktigt bra filmer behöver inte förenklas ner till en specifik genre, de står över det och är helt enkelt bara riktigt bra. Out of Sight hamnar i den kategorin och egentligen är allt annat överflödigt. Har du inte sett den så gör det. Har du redan sett den så skadar det inte att se den en gång till. Det är den värd.

Fler rykten om iPhone

Wired må fungera som källa i brist på annat. Nu har John Gruber, som var först med att avslöja unibody Macbookarna förra året, skrivit om nästa iPhone på sin blog Daring Fireball. Han bekräftar tidigare rykten om oförändrat pris, 16 respektive 32 GB versioner och uppdaterad kamera. Men huvuddelen av Grubers resonemang ligger förbättringen av processorn.

Tidigare i datorernas historia, som när processorerna gick från 486 till pentium, var det inte frågra om en liten uppgradering utan snarare ett generationskifte. En uppgradering av prestandan med kanske 50 procent som verkligen gjorde stor skillnad. Gruber förutspår samma typ av förändring av prestandan på nästa iPhone.

Vad skulle en sådan prestandaökning innebära i praktiken? Eftersom iPhones prestanda i dagsläget främst är begränsad av just processorn skulle ett generationskifte på den fronten innebära stora förbättringar enligt Gruber. Det skulle kännas som att man "växlar mellan program" istället för att man stänger av ett program och startar ett annat. Även webbläsaren skulle kännas mycket snabbare (något som bekräftas av hur snabbt det går att ladda webbsidor på sin laptop om man använder iPhone som modem - det är inte hastigheten på uppkopplingen utan snarare processorhastigheten som är flaskhalsen för iPhone när det gäller att rendera webbsidor.)

Rykten om en iPhone Nano tror däremot inte Gruber på. Det kan vara lite klurigt att veta om det är samma rykten som cirkulerar eller om det faktiskt är nya källor som kommer med information. Det faktum att Daring Fireball faktiskt prickade helt rätt (och dessutom var först) med unibody Macbook-informationen i höstas gör ändå att dessa rykten känns ganska trovärdiga.

Folk kör löjligt korta resor

Som jag nämnt tidigare kör folk väldigt ofta väldigt kort. Löjligt kort, visar det sig. Enligt en artikel i DN är hälften av alla bilresor i Sverige kortare än 5 kilometer. Som reaktion på detta har cykelkampanjer dragits igång runt om i landet. Det känns som ett bra initiativ, att cykla för med sig många fördelar både för miljön och den egna hälsan. Men det finns tillfällen då bilresor som är kortare än 5 km inte känns särskilt löjliga.

Om du behöver ta med dig något, till exempel om du handlat mat eller om du har något skrymmande att transportera, då är bilen fortfarande att föredra. Om det är dåligt väder (så kan man klä sig annorlunda) men det kan också göra resan mycket tyngre. Stark motvind kan till exempel få en 5 km sträcka att kännas mycket längre. Detsamma gäller vid cykling i uppförsbacke.

I vissa fall går nackdelarna med att cykla (att man kommer fram svettig till jobbet till exempel) att kompensera med elassisterade cyklar som hjälper till i uppförsbacke eller motvind. I andra fall kommer bilen att fortsätta användas oavsett hur mycket vi vill bli av med den. Att kliva in i en egen liten bubbla av perfekt avvägt klimat, anpassat för just dig. Att kunna sitta inne i sin bil och titta ut på hur väder och vind piskar och plågar de stackare som valt att cykla till jobbet. Den känslan är svår att konkurrera med.

Samtidigt vill man ju undvika att se löjlig ut i en bensinslukande maskin som för oväsen, släpper ut avgaser och drar onödigt mycket energi. Tänk om det hade funnits något alternativ som inte hade de nackdelarna. En tyst bil och energieffektiv bil utan avgaser. Det vore ju fantastikt och inte alls särskilt löjligt.

tisdag 19 maj 2009

Nya rykten om iPhone-specifikation


Wired har publicerat en artikel med information om vad som skulle kunna vara den nya specifikationen för nästa generations iPhone som ryktas släppas i sommar. Precis som tidigare rykten inkluderar specifikationen uppgraderat minne, från 8 respektive 16 GB till 16 och 32 GB, en 3.2 Megapixels kamera iställer för en med 2.0 Megapixlar och en inbyggd kompass.

De nya ryktena säger också att skärmen kommer att bytas från LCD till OLED-teknik vilket skulle ge 1.5 gånger bättre batteritid och att processor och RAM-minne kommer att dubbleras. Dessutom sägs FM-sändare, videoinspelning och MMS-funktion ingå. Priset kommer att hamna på samma som tidigare modeller och bäst av allt (?) Apple-loggan på baksidan kommer att lysa!

måndag 18 maj 2009

Ny informationstjänst svarar på frågor ingen ställt tidigare

Killen bakom Mathematica, Steven Wolfram, har precis lanserat en ny tjänst han kallar WolframAlpha. Upplägget påminner om en sökmotor, men låt er inte luras av det, WolframAlpha beter sig på ett helt unikt sätt.

Skriv in en fråga, till exempel male age 24 192cm 69kg och den returnerar allt från BMI, fettprocent, hjärnmassa, blodvolym och lungkapacitet. Frågar du weather in Stockholm when Britney Speares was born får du reda på temperatur, molntäcke, luftfuktighet, mängd solljus, lufttryck, vindhastighet samt en graf över hur temperaturen varierat för det datumet historiskt.

Den klarar även finansiella frågor och matematiska frågor. En sökning på sek/dollar ger en graf på hur kronan har förändrats i förhållande till dollarn, en sökning på GDP/Capita europe vs. life expectancy ger ett diagram som visar förhållandet mellan BNP per kapita mot förväntad livslängd för Europeiska länder.

Att kunna hitta information på nätet är inget nytt, men det är inte riktigt det WolframAlpha gör. Den tolkar frågan du ställer, letar upp relevant information och kan ge svar på frågor som ingen ställt tidigare. Än så länge finns den bara i en Alphaversion, vård och lönestatistik finns bara för USA (monthly median wage high school teacher in SEK kan bara ge information om amerikanska lärare) men det är förmodligen endast en tidsfråga innan det finns mycket mer information att hämta.

WolframAlpha har mycket stor potential och kommer förhoppningsvis att utökas mycket framöver. Det här känns som början på något helt nytt och möjligen helt fantastiskt.

Prova gärna att söka på "meaning of life" eller "velocity of african swallow" i sökrutan ovan, och kolla in en screencast där skaparen Steven Wolfram förklarar vad du kan göra i Wolfram Alpha.

Edit: Nu verkar det som att IDG och Nyteknik har snappat upp nyheten också.. och skrivit om Google Squared som ska släppas till Google Labs i slutet av månaden.
Edit2: TechCrunch har en artikel om Googles "Wolframdödare", Google Squared.

söndag 17 maj 2009

Star Trek

Blockbustersäsongen har börjat. Det är en härlig tid med många otroligt påkostade filmer att se fram emot. Det gäller dock att ha rätt förväntningar.

Förra årets storfilm, The Dark Knight, satte ribban högt för den här typen av filmer och den som lufsar in på närmaste biograf och förväntar sig att hitta någon film av samma kvalitet den här sommaren kommer förmodligen att bli besviken. Men det betyder inte att det inte finns några underhållande filmer på bio. Ta nya Star Trek till exempel.

Det är en omstart av serien, precis som Batman Begins (2005) var en omstart av just Batman. Men där batmanfilmen gjorde historien mycket mörkare än sin föregångare håller sig Star Trek närmare sitt original. Kläderna är i samma stil som i serien från 60-talet, frisyrerna likaså. Den största skillnaden är effekterna och tekniken.
Tidigare har det krävts en överenskommelse mellan film/teveserie och dess publik. Vi har varit tvungna att acceptera att skådespelarna befinner sig i en farkost i framtiden, att de paneler de trycker på tillhör avancerade datorer och att all den teknik som beskrivs skulle kunna vara möjlig. Så känns det inte idag.

Modern teknik och moderna specialeffekter gör att man bara kan luta sig tillbaka och njuta av resan. Det känns lite som skillnaden mellan teater och film. Kanske är det så att en del går förlorat i en sådan förändring. Men kanske inte.

Star Trek startar i rasande tempo, och även om historien tappar lite fart mot slutet, så får man mycket underhållning på de dryga två timmarna filmen varar.
Filmen kretsar kring James T. Kirk och Spock, som trots helt olika bakgrund hamnar på USS Enterprise tillsammans. Kirk har känslorna på utsidan, hamnar lätt i trubbel och raggar på allt som rör sig. Spock är hans motsats. Det är deras motsättning som skapar dynamik i filmen, snarare än den mellan dem och den Romulanska kaptenen Nero som hotar att förstöra hela galaxen. Det funkar riktigt bra.

Det känns skönt med en film som inte tar sig själv på så stort allvar. Enkla skämt, som att någon slår huvet i en dörrpost, eller att det kan vara svårt att uttala röstkoder om man bryter kraftigt, känns som att de hör hemma och leder till mer underhållning. I bland hade jag kanske önskat att filmen tog sin dialog på lite större allvar (den mest romantiska repliken är "I will be monitoring your frequency" som utlöste ett skrattanfall hos någon i biopubliken).

Filmens höga tempo gör också att de få scener som innehåller riktiga dilemman inte får den tyngd de kunnat få. Publiken hinner knappt reagera innan besluten är fattade och får helt enkelt nöja sig med att luta sig tillbaka och beskåda konsekvenserna. Men det är nog vad vi borde förvänta oss av den här typen av filmer. Gör vi det är Star Trek riktigt bra.

lördag 9 maj 2009

Varför David slår Goliat

The New Yorker har publicerat en intressant artikel om underdogs.

Alla har hört historien om hur David mot alla odds besegrade den store krigaren Goliat med hjälp av en liten slunga och några stenar. Det visar sig dock att denna seger inte var så otrolig som den beskrivits, David vinner mot Goliat hela 28,5 procent av bataljerna.

Siffrorna är hämtade från forskaren Ivan Arreguín-Toft som studerat krig de senaste 200 åren där ena sidan anses ha varit mer än tio gånger starkare än den andra.

Davids vinst mot Goliat byggde på att han använde en okonventionell taktik och inte slogs på det sätt han visste att han var svagare på. Analyserar man Arreguín-Tofts siffror men bara tittar på de krig där David insett sin svaghet och valt en annan strategi än den gängse stiger vinstprocenten till 63,8 procent. (Gerillagrupper finns alltså av en anledning.)

Det gäller att vara medveten om sina egna svagheter, sina styrkor samt motståndarens svagheter och styrkor. Det gäller också att identifiera alla sina möjligheter. Det är lätt att bli låst av konventioner, att missa möjligheter för att man håller sig i, eller i närheten av, lådan från ordspråket. Det är ett vanligt, och potentiellt ödesdigert, misstag.

Artikeln i The New Yorker beskriver hur ett lag av 12- och 13-åriga flickor från Silicon Valley lyckades ta sig till delstatsfinal i basket trots ringa erfarenhet och ett motstånd som på pappret var mycket starkare.

Lagets tränare, Vivek Ranadivé från Mumbai, hade observerat att när det ena laget gör mål i basket så springer de tillbaka till sin planhalva för att ställa upp försvar. Motståndarna kan sedan ohotade ta sig över till andra planhalvan och köra sina inövade anfallsrutiner. Gör de mål börjar ritualen om, misslyckas de blir det kontring och sen börjar ritualen om.

Det finns dock två viktiga regler i basket som Ranadivé utnyttjade med sitt lag. Den första regeln säger att inte har mer än fem sekunder på sig att göra första passen in på plan. Misslyckas man går bollen över till motståndarna. Normalt är detta inte något problem eftersom motståndarna redan har retirerat till sin planhalva. Den andra regeln säger att man måste ta sig över mittplan på tio sekunder. Detta är normalt inte heller några problem.

Ravadiné tränade sitt lag att lägga press på motståndarna över hela planen. Fyra spelare användes för att markera alla motspelare när inkastet skulle ske. Den femte spelaren användes för att sätta press på den spelare som ansågs utgöra störst hot.

Den här typen av press är mycket ovanlig i basket och ledde till att många motspelare hade svårt att passa iväg bollen. En del fick panik när tiden höll på att ta slut och kastade bara bort bollen. Om de lyckades passa bollen innan de fem sekunderna tog slut började nästa del i pressen. Genom att inte retirera utan istället fortsätta sätta press på motståndarna på deras egen planhalva kunde laget ofta förhindra att moståndarlaget kom över mittplan innan de tio sekunderna var räknade.

Taktiken fungerade ypperligt laget hade stor framgång men möttes också av svidande (och stundtals våldsam) kritik från andra tränare. De spelade inte spelet på det sätt som det var tänkt sades det. Det laget från Silicon Valley gjorde var att spela för att vinna. De gjorde det som gav dem störst vinstchans inom spelets regler. David Sirlin, författare av boken Playing to Win, skriver följade om artikeln på sin blogg:
It's amazing how bad people are at figuring out that if you want to win, you do what gives you the best chance of winning (within the rules). Gladwell's examples show basketball coaches who reject this because it leads to not learning "basketball skills." Funny, I thought winning was a basketball skill. If your "basketball skills" aren't letting you win against my team's "non-skills," then the last thing you should be doing as a coach is throwing chairs and getting mad at me. Try playing to win instead.
När det gäller spel menar Sirlin, som jobbar som speldesigner, att man bör förvänta sig att spelarna kommer att försöka göra allt i sin makt för att vinna. Vidare säger han att om någon spelare hittar något sätt på vilket han eller hon kan skaffa sig en oschysst fördel så ska han eller hon inte bestraffas för det. Det är snarare designerns roll att ändra på reglerna så att den oschyssta fördelen försvinner.

Utanför de kontrollerade situationerna som spel utgör är det svårare att klaga på att reglerna är felkonstruerade (även om den pågående finanskrisen skulle kunna klassas som ett typexempel på vad som händer när några som spelar för att vinna möter ett regelverk som inte kan hantera det). Då är det viktigare att vara medveten om att även om du känner dig som en David så betyder inte det att du är predestinerad till att förlora. Med rätt angreppssätt är det du som har oddsen på din sida!

Vad är det som dödar våra fåglar?

Jag hör ganska ofta folk som bekymrar sig över att vindkraftverk dödar många fåglar, och därför inte kan anses miljövänliga. En vän skickade nyligen en länk till Den årliga massdöden av fåglar, en artikel publicerad på Svenska Ornitologista Föreningens (SOF) hemsida. Det är intressant läsning.

Oljeutsläpp dödar cirka 100 000 fåglar varje år, 300 000 fåglar skjuts ihjäl, elnätet dräper 300 000 fåglar, fönsterrutor 500 000, trafik står för mellan 6 000 000 och 7 000 000 dödsfall årligen. Alla dessa kan anses vara orsakade av människan.

Värsta människorelaterade dödsorsaken för fåglar är dock tamkatter som dödar otroliga tio miljoner fåglar varje år. Det är, som Steve Dahlfors på SOF konstaterar, mer än biltrafiken, elnäten, jägarna och oljeutsläppen dödar tillsammans!

Utöver det så visar det sig att av de cirka 450 miljoner flyttfåglar i Sverige som varje år överlever tills de blir flygdugliga, så dör drygt 300 miljoner av flytten till varmare breddgrader. Nej, det är inte fel, det ska stå TRE HUNDRA MILJONER, men det får väl anses som en naturlig död.

Hur är det då med vindkraftverken? De nämns inte i SOFs sammanställning så ur deras synpunkt torde de inte anses så viktiga i sammanhanget. Jag har hört siffror som rör sig om dödsfall räknat i tusentals per år, en försvinnande liten del men kanske inte helt oviktig.

Det som oroar är dock vilka fåglar det är som stryker med. Vindkraftverken tycks inte göra någon skillnad på huruvida fågeln i fråga tillhör en hotad art och att en massa örnar dör är naturligtvis inte bra, men det behövs lite perspektiv i debatten.

Aurora utan pris i Shell Eco Marathon

Stackars team Aurora. Deras bil har inte lyckats slutföra ett enda lopp i Shell Eco Marathon, vilket gör att de inte har kvalificerat sig för något pris. Precis som tidigare år var det HCCI-motorn som satte käppar i hjulen för KTHs Urban Concept-bil. Detta år gick det inte att få igång reservmotorn heller och Aurora avslutar därför tävlingen utan att ha slutfört ett enda lopp.

Det är synd. Enligt lagmedlemmar på plats i Tyskland har juryn för Eko-priset ständigt återkommit till Auroras verkstad för att få uppdateringar om huruvida laget skulle kunna få motorn att fungera. Juryns särskilda intresse talar för att bilen skulle haft stor chans att vinna priset om de bara lyckats ta sig runt banan de antal varv som behövdes för att kvalificera sig för något pris.


Anledningen till att juryn visat intresse för Aurora är förmodligen att chassi och kaross byggts med biokomposit istället för konventionella material. Att använda hampafiber är visserligen inte lika optimalt ur prestandasynpunkt som att använda kolfiber, men att mer förnybara material används är en bra utveckling som bör uppmärksammas och uppmuntras. Att det inte var just karossen eller chassit som stälde till problem gör inte saken bättre.

Frågan är om inte Aurora visat sig vara ett lite för ambitiöst projekt för sitt eget bästa. Den blinda tilltron till HCCI-motorn, trots att den inte kunnat bevisa sig i praktiken, känns i det närmaste som naiv optimism. En fix idé från ledningen på KTH.

Frågan är vad KTH har för syfte med sitt deltagande i Shell Eco Marathon. Att delta och vinna har flera fördelar, inte minst när det gäller att göra reklam för skolan både i och utanför Sverige. Men det kan också vara så att KTH använder tävlingen för att testa fakulteternas idéer.

Om det är ideerna som är det viktiga borde det kommuniceras bättre, både till allmänheten och studenterna som deltar i projektet. Om KTH satsar på att vinna borde de agera därefter. Då borde studenterna få mer tid, samtigt borde utförande prioriteras högre än innovation jämfört med hur det har prioriterats hittils.

X-Men Origins: Wolverine

X-Men har alltid varit en allegori, en kommentar på hur vi ser på och behandlar de som är annorlunda oavsett vilka de är. Utanförskap, racism och homofobi är några teman som går att tolka in i historien. Filmerna är realistiska, undantaget de muterades krafter, och försöker ta reda på hur vi hade behandlat mutanter om de funnits.
X-Men Origins: Wolverine
X-Men Origins: Wolverine, som går på svenska biografer nu, och handlar om hur Wolverine blev just Wolverine. Det är ingen nystart av serien (som Batman Begins) utan en regelrätt prequel (som Star Wars: Episode I - The Fantom Menace) som använder samma skådespelare och bildspråk som de tidigare filmerna i serien.

Det är både intressant och spännande att få dyka ner i historien bakom en enskild karaktär. Wolverine ges mer utrymme än i de andra filmerna och det gör att han får möjlighet att nyanseras och beskrivas bättre. Både i hans närhet och periferi finns andra mutanter som vi känner igen från andra filmerna, även inte de heller är färdigbakade. Deras närvaro skrivs sällan på näsan, vilket känns skönt, det gör att det känns som att filmen respekterar sin publik.

Filmen utspelar sig långt innan mutanter tagit plats i allmänhetens medvetande, det gör att de starka teman som de andra filmerna behandlat helt saknas. Istället förlitar sig filmen på protagonistens motivation ska driva historien framåt, men intrigens ständiga hopp mellan trygghet och fara, flykt och jakt, ömhet och ilska samt en skurk med oklara mål gör att filmen aldrig riktigt tar tag i en.

Filmens behållning visar sig vara bra skådespelarinsatser. Hugh Jackmans som Wolverine imponerar och Lieber Schreiber funkar bra som Victor Creed. Historien är tunnare, men innehåller alla jakter, actionscener och explosioner som man förväntar sig av en riktig popcorn-blockbuster. Och det kanske räcker.

Om man ska se den ska man släpa sig iväg till en biograf. Visst har det gått att ladda ner filmen länge, men filmer som X-Men Origins: Wolveringe ska ses på bio eller inte alls!

Uncharted: Drake's Fortune

Jag har precis spelat igenom Uncharted: Drake's Fortune (PS3). Spelet är uppbygd som en klassisk sommarblockbuster à la Hollywood och påminner lite om hur ett bra Indiana Jones-spel borde se ut.

Du spelar som Nathan Drake, en gravplundrare på jakt efter El Dorado den försvunna staden av guld. Tillsammans med reporter Elena Fischer och Nates lite skumme kompanjon Victor "Sully" Sullivan går äventyret in i djungler, genom ruiner och bortglömda tempel. Det finns även andra som är på jakt efter guldet och Drake, Elena och Sully får snabbt det hett om öronen.
Elena Fisher i förgrunden, Drake och Sully i bakgrunden
Spelet är, enligt utvecklarna Naughty Dog, uppdelat i tre distinkta delar. Dels en plattformsdel som går ut på att hoppa, klänga, svinga och klättra sig förbi, up på, igenom och över olika hinder. Dels en skjutdel som går ut på att oskadliggöra de fiender man stöter på och så en slagsmålsdel som fyller samma funktion som skjutdelen.

Jag håller inte riktigt med Naughty Dog. Skjut- och slagsmålsdelarna fyller samma funktion och på den tid det tog att spela igenom spelet på den normala svårighetsgraden han jag inte lära mig att slåss ordentligt. Däremot finns det en annan del, en lättare pusseldel som fyller ut lite - dessutom bidrar storyn med bra röd tråd som binder ihop alla delar till ett läckert paket.

Förrutom ovan nämnda delar finns även andra kortare sekvenser som med högt tempo och annorlunda gameplay bidrar till mer variation. Dessa delar, vilka inkluderar en biljakt, fungerar exeptionellt bra för att bryta upp spelet och ger verkligen en energikick som behövs.
Drake gör sig redo för ett hopp
Olika spel använder olika incitament för att man ska vilja fortsätta spela och framförallt för att man ska tycka att det är roligt. Brukligt är att variera de situationer spelaren hamnar i så mycket som möjligt. Mario-spelen är speciellt bra på detta då de med sin superba bandesign och galna idéer ser till att ingen bana är den andra lik.

Andra spel förlitar sig inte lika mycket på variation utan har istället ett fokus på att hela tiden ge spelaren belöningar i olika former. Det kan vara poäng (som i Tetris eller Ikaruga) eller uppgraderingar (som i World of Warcraft eller Diablo), båda ger bra feedback som gör att man vill fortsätta för att slå nytt rekord eller förbättre sin karaktär.

Sen finns det spel som i sig kanske inte är så varierade, men som tack vare den inneboende opålitligheten hos mänskliga motståndare ser till att inget scenario är det andra likt.

Uncharted har ett system för att belöna spelaren i form av medaljer man kan vinna om man gör vissa saker: skjut 5 personer i huvet och få en medalj, skjut 10 och få en till.

Att få en medalj känns bra, problemet är att det inte finns någon feedback i gränssnittet för att visa man är nära att uppnå ett visst medaljgivande mål. Det gör att man inte kan planera och jobba mot dessa mål och det gör att det fungerar ganska dåligt som incitament (det finns en lista där man kan se vissa medaljer, men den är undangömd i en meny).
Vad gör han? Han borde ta skydd bakom stenen, inte hoppa över.
Det större problemet med spelet är dock att skjutandet tar för stor plats och dessutom inte är tillräkligt varierat. Fiendetyperna varierar från sådana med pistol, hagelbössa, automatgevär, granatkastare och lasersikte, men det blir inte så stor skillnad. Det verkar dessutom som att det är samma AI som styr alla fiender vilket gör att olika fiendetyper inte skiljer sig från varandra mer än till utseendet och vilket vapen de bär.

Jag antar att utvecklarna tänkt att de olika miljöer man möter fienderna i skulle bidra med tillräklig variation, men så är inte fallet. Om fiendeantalet hade minskats med två tredjedelar (vilket iofs hade gjort spelet betydligt kortare) skulle tempot kännas högre och bristen på variation skulle bli mindre uppenbar.

Det stora fiendeantalet för med sig några andra problem, främst med avseende på historien. Drake porträtteras som en ganska vanlig kille, ingen specialtränad soldat eller superagent som annars är vanligt i actionspel, och som sådan känns han väldigt trovärdig. Om det inte vore för att han dödar över 300 personer utan att blinka - det är något som skär sig när storyn möter gameplay.

Samma problem uppstår också när man precis har löst något gammalt pussel med statyer som ska flyttas för att komma åt något dolt rum och upptäcker fiender i därinne. På några ställen förklaras det med att fienderna sprängt sig in, men på många andra ställen känns det bara konstigt (någon som Drake också kommenterar).

Även med dessa klagomål kan jag rekommendera Uncharted: Drake's Fortune. Storyn är äkta blockbustermaterial (komplett med förutsägbara vändningar och fåniga oneliners), grafiken är ljuvlig och spelet är (med undantag för en allt skjutande) mycket varierat. Dessutom går det numera att få för strax över 200 spänn - vilket helt klart är värt det!

fredag 8 maj 2009

Varför eldrift äger, vol 2

Vad är vitsen med att producera el med en förbränningsmotor i en bilen för att kunna köra på el? Varje gång man gör en energiomvandling förlorar man energi så att göra som Albert skriver är att göra etter värre
Förbränningsmotorers verkningsgrad (dvs hur mycket "nyttig" effekt de får ut jämfört med hur mycket de stoppar in) är beroende av varvtalet på förbränningsmotorn. För ett speciellt varvtal, det optimala varvtalet, är verkningsgraden som högst. Vid alla andra varvtal är verkningsgraden lägre.

Om man endast har en förbränningsmotor i bilen så har man få möjligheter att reglera varvtalet kontinuerligt. Om man till exempel vill accelerera måste varvalet ökas, och då kommer verkningsgraden att sjunka.

Elmotorer har inte samma samband mellan varvtal och verkningsgrad. En kan, i relation till en förbränningsmotor, sägas ha samma verkningsgrad (över 90 procent) oavsett vartal. Om man däremot använder en förbränningsmotor för att driva en generator och ladda batterierna kan denna förbränningsmotor tillåtas köra på sitt optimala varvtal hela tiden. Det är det som gör att systemets verkningsgrad kan bli större än om man endast använder en förbränningsmotor, trots den extra energiomvandligen.
Ett vanligt bilbatteri är på cirka 50 Ah. Ett batteri för att driva en bil några mil måste rimligen vara avsevärt större. Att ladda ett sådant på några minuter på några minuter tror jag inte på.
Problemet med eldriva bilar är den begränsade räckvidden. Slår man på kupévärme och defroster plus kanske lite extraljus lär man inte komma så långt. En vanlig bil som drivs med bensin eller diesel går inte långsammare för att man slår AC, extralampor, värme i sätena mm utan det blir ökad bränsleförbrukning. Men eftersom de fossila bränslena har hög energitäthet gör det inte någon skillnad i räckvidd som har praktisk betydelse. Men minskar man räckvidden för en elbil tar man från något som ändå är en tungt begränsande faktor.
AC lägger på en extra belastning på förbränningsmotorn när den är igång, vilket kan ge upp till 20 procent försämrad bränsleekonomi.

Att bilen "inte går långsammare" beror på att bränslesystemet kompenserar för den ökade belastningen genom att ge mer bränsle till motorn och eftersom dagens bilar är så överdimensionerade effektmässigt påverkas knappast hastigheten vid normal körning.

Har man en äldre och svagare bil, och ska ta sig upp för en synnerligen brant uppförsbacke, kan man dock känna stor skillnad om ACn är på eller av. Likaså om man ligger och pressar på Autobahn. Med samma mängd energitillförsel så går bilen långsammare, men bilen prioriterar din upplevelse, inte bränsleekonomin.

Tesla Roadster har ett batteripaket på 53 kWh som ger en räckvidd på mellan 27 och 42 mil beroende på körstil, AC, mm, den kan laddas från noll till fullt batteripack på 3.5 timmar eller på två timmar om man bara kört 16 mil (vilket de resonerar verkar som en mer normal tripp).
Vad man skulle vinna med att släpa på ett dieseldrivet elverk förstår jag inte definitivt inte.
Om man inte tror att det går att ladda elbilarna snabbt nog och har fått för sig att man bara måste kunna köra superlångt med sin bil (trots att det händer riktigt sällan för det allra flesta, yrkesförare är en annan fråga) så finns det fortfarande möjligheter att använda en elbil.

Som jag diskuterat ovan så skulle en sådan lösning (tack vare att dieselaggregatet kan köra på sitt optimala varvtal) vara mer effektiv än att köra en traditionell bil. Dessutom skulle man faktiskt ha en elbil när man kom fram, med alla fördelar som det innebär när man vill köra inte fullt så långa sträckor.
Visst går det åt mindre elkraft på nätterna men processindustrin går dygnet runt. Nattetid sparar nu vattenkraftverken på vatten för att ha tillräckligt att möta toppar med. Mer el kommer det att gå åt med en stor andel eldrivna bilar och denna el måste tas från någon slags kraftverk. Till detta kommer att elnätet redan nu är mycket ansträngt.
Ja, det kommer att krävas mer el, men Svensk Energi verkar tycka att det inte ska vara några problem att kräma ut de 10 TWh extra el som skulle behövas.

Hur kör folk egentligen?

Elbilar har en begränsad räckvidd, det går bara att köra en viss sträcka innan energin i batterierna tar slut. Vanliga bilar har inte samma problem, de kan ofta köra 60 mil eller mer på en tank och det går snabbt att tanka. Problemet med elbilars räckvidd kommer upp gång efter annan, men det kommer förmodligen visa sig att det inte är något stort problem i praktiken.

De allra flesta använder bilen främst för att ta sig korta sträckor. Det kan handla om att ta sig till och från jobbet, till affären, skjutsa barnen till fotbollsträningen eller något liknande. Dessa resor utgör en stor majoritet av alla bilresor och alla dessa skulle kunna köras med elbil.

Sen har vi de där längre resorna. Säg att du ska åka från Stockholm till Malmö, det är strax över 60 mil. Det kan lösas på flera sätt. Antingen genom laddstationer som medger snabbladdning av batterierna, vilket kan få ner laddtiden till ett antal minuter. Eller så skulle bilen kunna utrustas med en litet dieseldrivet elverk som får plats in något utrymme fram eller bak i bilen. Med ett sådant skulle bilen kunna laddas medan man åker och problemet med räckvidd skulle elimineras. Eller så skulle vi kunna använda en annan bil för längre resor.

Är det verkligen rimligt att vi ska behöva använda ett så ineffektivt och nedsmutsande alternativ för alla våra resor bara för att vi någon gång per år behöver superlång räckvidd? Borde vi inte kunna hyra en bil (eller låna ett dieseldrivet elverk) de få gånger vi behöver åka längre än vår elbil klarar av?

Idén att bilar ska klara av att ta sig 60 mil utan att tanka är sjuk. Designar man fordon på det sättet finns det riskt att man tränger in sig själv i ett hörn. Att man missar möjligheter med nya idéer för att man har en föreställning om ett krav som inte finns i verkligheten.

Varför eldrift äger

De finns de som tvivlar på el- och elhybridbilar trots att elbilar är effektivare än etanolbilar. Detta tvivel bygger på en rad missuppfattningar:

Elhybrider laddar endast när du bromsar in, så vid landsvägskörning är det ingen fördel
Riktigt så enkelt är det inte. Beroende på hur hybriden är konstruerad kan det finnas möjligheter att använda förbränningsmotorn för att generara ström via en generator, oavsett om du bromsar eller accelererar.

Men det finns även andra saker som gör att elhybridbilen kan få lägre energiförbrukning vid landsvägskörning. En elhybridbil kan använda elmotorn tilsammans med förbränningsmotorn när det behövs. I vanliga fall så är det storleken på motorn som dimensionerar hur mycket acceleration du kan få med din bil, men har du en elmotor som hjälper till behöver  inte förbränningsmotorn vara så stor. Och en mindre förbränningsmotor kräver mindre bränsle. Att bara köra i konstant hastighet kräver inte alls lika mycket energi som att accelerara upp bilen snabbt till den hastigheten.

Det går inte att koppla släpvagn till hybridbilar. 
Toyota Prius får inte dra släp, men storebror Lexus 400h får dra hela 2 000 kg.

Batterier tappar sin laddning när det är kallt.
Detta problem är mycket större med äldre typer av batterier, som t ex blybatterier. Även nickel-metal hydridbatterier, som är den typ av batterier som används i Toyota Prius, är känsliga för låga temperaturer, men batteripacketet har ett eget värmesystem som gör att batterierna håller bra temperaturer.Litiumbatterier som har börjat fasas in bland elbilar och elhybrider har mycket mindre problem med låga temperaturer.

Man kan använda överskottsvärmen från förbränningsmotorn för att värma sin bil, hur löser man den problematiken i en elbil?
Genom att ha elektrisk värme. Visst, det tar lite prestanda men samma sak gäller för vanliga bilar också. Om du slår på din AC på bilen så går bilen långsammare, energin måste tas från något ställe. Förresten har de flesta bilarna redan elektrisk motorvärmare.

Ett annat alternativ är att ha en liten dieseldriven värmare (detta känns dock som en lösning som kanske bara kommer att vara aktuell tills det kommer bättre batterier).

Vi måste producera mer el för att elen ska räcka till bilar också
Ja, vi kommer att behöva bygga mer elproduktion. Men inte så mycket som man skulle kunna tro.För det första så är elbilar cirka tre gånger så effektiva som vanliga bilar, vilket gör att vi kommer att använda mindre energi totalt sätt.För det andra så kommer de flesta elbilar att laddas på natten, då konsumtionen i regel är låg. Det gör att vi får en jämnare dygnskonsumtion av el och att vi kan köra vår elkraftverk jämnare hela dygnet.

tisdag 5 maj 2009

Google föreslår torrentnedladdning

Jag undrar vad Danovsky har att säga om detta. Ars Technica har en artikel uppe om hur Googles algoritm föreslår att man ska söka efter torrents.

Underligt med fotosyntes

En växt blir till. Går från frö till skott och fortsätter att växa. Det är lätt att tro att den tar sin energi ifrån jorden - att den suger upp all den näring den behöver genom rötterna. Riktigt så enkelt är det inte (och det borde vi alla minnas från högstadiebiologin).

Visst, vatten och lite näring och mineraler kan det suga upp från jorden, men det är inte det som bygger själva växten. I alla fall inte till största delen. För att växten ska kunna växa och bilda de kolvätekedjor som den är uppbyggd av så behövs det kol och väte. Fotosyntesen binder kol från koldioxid i luften i växterna och avger syre. För att detta ska fungera krävs det vatten (varför det är viktigt att vattna blommorna) och solenergi (varför blommorna inte vill stå i totalt mörker).

Om det finns mer koldioxid kan växterna växa snabbare. Det finns en del tillämpningar där man automatiskt får ett överskott på koldioxid (tillexempel om man har ett kol- eller biokraftverk).

Om vi har växter som behöver mycket koldioxid men kanske inte får det. Och kraftverk som släpper ut massa koldioxid men kanske inte får det. Då kanske det vore smart att kombinera detta. Kanske skulle man kunna använda växterna som man odlar till att göra något flytande drivmedel.

Vinsten går till miljön

Idén är inte ny. Att skänka bort "vinsten" från sin verksamhet till välgörande ändamål eller miljön, ja det låter rätt fint det. Något man skulle kunna ställa sig bakom? Nått som man har lust att stödja? Eller inte!

För att några av pengarna ska kunna gå till det goda, vad det än är, så krävs det att företaget visar vinst från första början. Det är knappast givet. Skulle det mot förmodan plötsligt strömma in pengar (för att man har ett så ädelt syfte, att ge pengar till välgörenhet eller miljön) då är det bara att öka sin lön (för lönen ska ju dras innan vinsten räknas ut). 

Eller så jobbar kanske alla idéellt? Det kanske finns någon altruism i botten på den här affärsidén när allt kommer omkring. Kanske är det bara jag som är synisk. Eller inte.

Hur-som-helst skriver Dagens Nyheter om en webbsöksite vars vinst ska skänkas till miljön. Oj, oj. Vilken affärsidé! Och hur bra är själva sökningen då? Jo, den är lika bra (eller dålig, beror på hur man ser det) som yahoos sök - för det är just bara yahoos sök med ett eget, förvissno ganska snyggt, gränssnitt. 

Känns lite enkelt på något sätt. För de som redan använde yahoo kanske det funkar bra, men för majoriteten som oftare googlar än yahooar tror jag inte att den här svenska söksidan kommer att slå igenom.

Dessutom blir jag lite irriterad på gränssnittet. Varför visas inte urlen till den sida som sökträffen hänvisar till utan bara till toppdomänen? Vem tyckte att det var en bra idé? 

Mer lönsamt med egen el

Det ska bli mer lönsamt att producera sin egen el. Subventionerad investering, mindre stränga krav vid inkoppling till nätet (slopad timavläsning efter förslag av Lennart Söder) och möjlighet att få elcertifikat.

Det låter bra, men det känns ändå inte helt rätt. I Dagens Nyheter läser jag om en gård som investerat 800 000 kronor i solpaneler som ger 10 000 kWh per år. Visst är det bra med förnybart, men det måste ju ändå finnas gränser. 

Okej, de fick 70 procent av investeringskostnaden betalad av pappa staten.. så det kanske går ihop sig. De säger att det ska betala sig på 10 år. Om vi räknar ihop subventioner så måste de med andra ord tjäna (eller spara?) motsvarande 8 kronor per kilowattimme för att det ska gå ihop sig på 10 år. Är den typen av subventioner verkligen något bra?

Om vi lägger så sjukt mycket pengar på att se till att "rätt" teknik etableras blir konkurrensen snedvriden. Å andra sidan kan man hävda att eftersom koldioxidutsläppande (det är ju det vi inte vill gynna, inte sant?) elproduktion kanske inte betalar sitt fulla pris för den skada de orsakar, vilket i så fall skulle vara ett argument för subventioner.