måndag 25 maj 2009

Osynlighet billigare med ny teknik

Alla har någon gång önskat att de kunnat göra sig osynliga. Visst vore det fantastiskt att kunna svepa in sig i Harry Potters osynlighetsmantel när man hamnat i en pinsam situation (vilket är precis vad jag antar att hästen på bilden tänker). Nu har forskare på Purdue University utvecklat en metod som ska göra cloakingteknik, dvs osynlighetsteknik, enklare att tillverka.

Jo, jag blev ganska paff när jag läste det. För att något ska kunna bli enklare måste det ju gå att göra på ett svårt sätt. Och det betyder att det går att göra. Bara det är helt fantastiskt (och ger en sån där känsla av att jag lever i framtiden). Men hur kan osynlighet fungera?

För att förstå hur osynlighet fungerar måste man ha grundläggande förståelse för hur synlighet fungerar.

Ljus som träffar ett objekt reflekteras normalt sett och när den reflekterande strålen uppfattas av ögat ser vi objektet. Men med osynlighetsteknik så reflekteras inte ljusstrålarna, de rör sig istället runt objektet, som vatten som rinner förbi en sten. Om du tittar mot objektet ser du därför inga strålar som reflekterats från objektet utan strålar som glidit runt från baksidan av objektet. Du ser alltså runt objektet, trots att det kan befinna sig rakt framför dig. Visst är det fantastiskt!

Hittills har forskarna dock endast lyckas göra ett objekt som är hundra gånger större än våglängden för ljuset osynligt. Det innebär en diameter på cirka 50 mikrometer (miljondels meter), vilket är ungefär så stort som ett ett hårstrå.

Läs mer om cloakingtekniken.