lördag 9 maj 2009

Uncharted: Drake's Fortune

Jag har precis spelat igenom Uncharted: Drake's Fortune (PS3). Spelet är uppbygd som en klassisk sommarblockbuster à la Hollywood och påminner lite om hur ett bra Indiana Jones-spel borde se ut.

Du spelar som Nathan Drake, en gravplundrare på jakt efter El Dorado den försvunna staden av guld. Tillsammans med reporter Elena Fischer och Nates lite skumme kompanjon Victor "Sully" Sullivan går äventyret in i djungler, genom ruiner och bortglömda tempel. Det finns även andra som är på jakt efter guldet och Drake, Elena och Sully får snabbt det hett om öronen.
Elena Fisher i förgrunden, Drake och Sully i bakgrunden
Spelet är, enligt utvecklarna Naughty Dog, uppdelat i tre distinkta delar. Dels en plattformsdel som går ut på att hoppa, klänga, svinga och klättra sig förbi, up på, igenom och över olika hinder. Dels en skjutdel som går ut på att oskadliggöra de fiender man stöter på och så en slagsmålsdel som fyller samma funktion som skjutdelen.

Jag håller inte riktigt med Naughty Dog. Skjut- och slagsmålsdelarna fyller samma funktion och på den tid det tog att spela igenom spelet på den normala svårighetsgraden han jag inte lära mig att slåss ordentligt. Däremot finns det en annan del, en lättare pusseldel som fyller ut lite - dessutom bidrar storyn med bra röd tråd som binder ihop alla delar till ett läckert paket.

Förrutom ovan nämnda delar finns även andra kortare sekvenser som med högt tempo och annorlunda gameplay bidrar till mer variation. Dessa delar, vilka inkluderar en biljakt, fungerar exeptionellt bra för att bryta upp spelet och ger verkligen en energikick som behövs.
Drake gör sig redo för ett hopp
Olika spel använder olika incitament för att man ska vilja fortsätta spela och framförallt för att man ska tycka att det är roligt. Brukligt är att variera de situationer spelaren hamnar i så mycket som möjligt. Mario-spelen är speciellt bra på detta då de med sin superba bandesign och galna idéer ser till att ingen bana är den andra lik.

Andra spel förlitar sig inte lika mycket på variation utan har istället ett fokus på att hela tiden ge spelaren belöningar i olika former. Det kan vara poäng (som i Tetris eller Ikaruga) eller uppgraderingar (som i World of Warcraft eller Diablo), båda ger bra feedback som gör att man vill fortsätta för att slå nytt rekord eller förbättre sin karaktär.

Sen finns det spel som i sig kanske inte är så varierade, men som tack vare den inneboende opålitligheten hos mänskliga motståndare ser till att inget scenario är det andra likt.

Uncharted har ett system för att belöna spelaren i form av medaljer man kan vinna om man gör vissa saker: skjut 5 personer i huvet och få en medalj, skjut 10 och få en till.

Att få en medalj känns bra, problemet är att det inte finns någon feedback i gränssnittet för att visa man är nära att uppnå ett visst medaljgivande mål. Det gör att man inte kan planera och jobba mot dessa mål och det gör att det fungerar ganska dåligt som incitament (det finns en lista där man kan se vissa medaljer, men den är undangömd i en meny).
Vad gör han? Han borde ta skydd bakom stenen, inte hoppa över.
Det större problemet med spelet är dock att skjutandet tar för stor plats och dessutom inte är tillräkligt varierat. Fiendetyperna varierar från sådana med pistol, hagelbössa, automatgevär, granatkastare och lasersikte, men det blir inte så stor skillnad. Det verkar dessutom som att det är samma AI som styr alla fiender vilket gör att olika fiendetyper inte skiljer sig från varandra mer än till utseendet och vilket vapen de bär.

Jag antar att utvecklarna tänkt att de olika miljöer man möter fienderna i skulle bidra med tillräklig variation, men så är inte fallet. Om fiendeantalet hade minskats med två tredjedelar (vilket iofs hade gjort spelet betydligt kortare) skulle tempot kännas högre och bristen på variation skulle bli mindre uppenbar.

Det stora fiendeantalet för med sig några andra problem, främst med avseende på historien. Drake porträtteras som en ganska vanlig kille, ingen specialtränad soldat eller superagent som annars är vanligt i actionspel, och som sådan känns han väldigt trovärdig. Om det inte vore för att han dödar över 300 personer utan att blinka - det är något som skär sig när storyn möter gameplay.

Samma problem uppstår också när man precis har löst något gammalt pussel med statyer som ska flyttas för att komma åt något dolt rum och upptäcker fiender i därinne. På några ställen förklaras det med att fienderna sprängt sig in, men på många andra ställen känns det bara konstigt (någon som Drake också kommenterar).

Även med dessa klagomål kan jag rekommendera Uncharted: Drake's Fortune. Storyn är äkta blockbustermaterial (komplett med förutsägbara vändningar och fåniga oneliners), grafiken är ljuvlig och spelet är (med undantag för en allt skjutande) mycket varierat. Dessutom går det numera att få för strax över 200 spänn - vilket helt klart är värt det!

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar