Jag har känt mig lite krasslig den senaste tiden. Sömn, vatten och vitaminer har varit mitt försök till botemedel. Och wikipedia förstås.
Jag vill börja med att säga att det inte är någon fara med mig, egentligen. Jag är inte döende — jag har inte skurit mig i tummen. Efter att han läst på Wikipedia om pest, anthrax och ebola kan också dra slutsatsen att det inte är drabbad av någon av de sjukdomarna. Alltid något. Men jag är inte direkt på topp. Jag är lite ur fokus.
Albert, lite ur fokus.
Ett tag var jag inne på att jag hade helt fel inställning för att bli frisk. Det kanske bara var något psykiskt. Så jag testade att jogga till posten och tillbaka men då förvandlades jag till en flämtande våt fläck, vilket får mig att tro att jag antingen är mycket sämre tränad än jag fått för mig eller att jag faktiskt är sjuk på riktigt (eller en kombination).
Jag ger ett allmänt slafsigt intryck. Orakad med flottigt hår. Blä. Jag ser ut som jag känt mig. Men nu ska jag ändra på det.
Nu väljer glädje och ler mig frisk. Hittills går det hur bra som helst. Det känns som att mitt immunsystem går på högvarv, solen kvittrar och fåglarna skiner och jag vill bara rusa till posten bara för att jag kan (men det ska jag verkligen inte göra, för då skiter sig hela illusionen).
Albert väljer glädje och ler sig frisk.
Jag är peppad, men jag vet inte inför vad. Det bubblar och spritter, jag kan inte sitta still, jag vill, jag vill, jag VILL. Men vad?! INGEN ANING. Men det spelar ingen roll. Jag är bara så barnsligt uppspelt, så där så jag bara vill thihi:a när jag ser något roligt. Woah. Var ska detta sluta?
Jag vill börja med att säga att det inte är någon fara med mig, egentligen. Jag är inte döende — jag har inte skurit mig i tummen. Efter att han läst på Wikipedia om pest, anthrax och ebola kan också dra slutsatsen att det inte är drabbad av någon av de sjukdomarna. Alltid något. Men jag är inte direkt på topp. Jag är lite ur fokus.
Albert, lite ur fokus.
Ett tag var jag inne på att jag hade helt fel inställning för att bli frisk. Det kanske bara var något psykiskt. Så jag testade att jogga till posten och tillbaka men då förvandlades jag till en flämtande våt fläck, vilket får mig att tro att jag antingen är mycket sämre tränad än jag fått för mig eller att jag faktiskt är sjuk på riktigt (eller en kombination).
Jag ger ett allmänt slafsigt intryck. Orakad med flottigt hår. Blä. Jag ser ut som jag känt mig. Men nu ska jag ändra på det.
Nu väljer glädje och ler mig frisk. Hittills går det hur bra som helst. Det känns som att mitt immunsystem går på högvarv, solen kvittrar och fåglarna skiner och jag vill bara rusa till posten bara för att jag kan (men det ska jag verkligen inte göra, för då skiter sig hela illusionen).
Albert väljer glädje och ler sig frisk.
Jag är peppad, men jag vet inte inför vad. Det bubblar och spritter, jag kan inte sitta still, jag vill, jag vill, jag VILL. Men vad?! INGEN ANING. Men det spelar ingen roll. Jag är bara så barnsligt uppspelt, så där så jag bara vill thihi:a när jag ser något roligt. Woah. Var ska detta sluta?
