En perfekt dag?

Idag hade jag årets bästa dag. Det kan jag skriva helt utan att tveka. Faktum är att jag har svårt att minnas senaste gången jag upplevde en så här bra dag. Men Albert, vad var det som gjorde just den här dagen till en i det närmaste perfekt dag undrar ni säkert. Jo, det ska jag berätta.

Det var inte hur jag blev väckt i morse(s), även om det var mycket trevligt har jag blivit väckt på bättre sätt. Men det var precis vad jag behövde. Efter några nätter med lite sömn stängde jag av väckarklockan när den försökte väcka mig och slumrade in igen. Utsträckt under mitt mjuka duntäcke var allt hur mysigt som helst.

Istället för att bli väckt abrupt av en aggressiv väckarklocka vaknade jag av att Pinky satte sig försiktigt på sängkanten, la en hand på min axel och försiktigt viskade att jag borde kliva upp. Som två låtar som tonas in i varandra blev jag försiktigt lockad till verkligheten på ett sätt som gjorde att jag inte kunde avgöra när jag slutade sova och hur jag vaknat. Det kändes bra, men inte tillräckligt bra för att göra hela dagen bra.

När jag tänker tillbaka på dagen så är det svårt att förklara varför dagen känts så bra.

Jag har inte gjort något speciellt. Det har inte hänt något utöver det vanliga. Jag har inte vunnit på lotto. Jag har inte träffat någon som jag tror kommer att förändra mitt liv. Jag har inte åstadkommit något utöver det vanliga. Inget jag eller någon annan har gjort under dagen har överraskat mig eller gjort mig förvånad.

Trots detta kan jag inte minnas när jag hade en så här bra dag senast. Jag tror att det beror på att allt jag har gjort idag har varit lite bättre än de brukar.

Jag vaknade lite bättre än jag brukar. Jag hade lite roligare resa till jobbet. Frukosten var lite godare än den brukar vara. Kollegorna på lite bättre humör. Jag fick lite mer bekräftelse. Jag lyckades formulera om några fler meningar och rätta till några fler stavfel än jag brukar. Jag blev lite mättare på lunchen. Lite gladare av sällskapet. Ja, ni fattar nog.

Jag tror också att det beror på att jag fått lagom mycket positiv feedback, vare sig det gällt hur jag vaknat, hur frukosten smakat, hur någon log mot mig eller något annat, lagomt ofta.

När något bra händer mig blir jag glad. Den glädjen är starkast i början för att sedan svalna lite. Om något nytt positivt händer innan glädjen från första tillfället lagt sig så förstärks min glädje och så byggs det på på det sättet. Idag var jag fångad i en positiv återkopplingsslinga. Alla de små sakerna som utgör en vanlig dag, för det var en helt vanlig dag, bara fungerade och byggde på varandra.

För en utomstående måste idag ha sett ut som vilken annan torsdag som helst, men så var det inte. För mig var det årets bästa dag. Det faktum att jag inte kan förklara det med någon enskild händelse gör det hela ännu bättre.

Det betyder att jag inte behöver någon ursäkt för att ha en bra dag. Det behöver inte vara fest, eller världens mest romantiska dejt, eller något annat helt fantastiskt. Med rätt inställning och lite tur kan en vanlig torsdag bli årets bästa dag. Det gör mig glad. Det ger mig hopp. Men så har jag ju en sån dag.