Förmågan att kunna tänka frammåt är en fantastisk egenskap. Det gör att vi kan planera, det ger oss möjlighet att ta ansvar för vårt handlande och gör oss till bättre människor. Det ger oss möjlighet att drömma om framtiden, att bli visionärer, att se framtiden som vi vill se den. Det gör också att vi kan se faror och hinder innan de blir verklighet.
När du spelar fyra i rad, det där spelet där du har ett upprätt bräda i vilket spelarna turas om att lägga röda respektive gula mynt, kan du dock hamna i en situation där du inser att det är kört. Du känner säkert igen dig. Du kan se att oavsett hur du spelar kommer du att förlora inom tre drag. Det har inte skett ännu, men inget du kan göra kan ändra spelets slutgiltiga resultat. Oftast är det svårt att sätta fingret på exakt när du gjorde det där ödesdigra draget, men du vet exakt när du insåg att det var kört.
Du spelade så bra du kunde, gjorde till synes rätt drag hela vägen, men plötsligt var det uppenbart att du var på väg att förlora. Hur gick det till? Du spelade säkert fel, eller så spelade din motsåndare mer rätt än du. Men när du minns dina individuella drag känns alla rätt bra. Du har inte gjort något fel egentligen. Du har spelat rätt. Det har bara blivit fel. Inte ditt fel?
När den känslan slår över en. Att det är kört. Att du kan plötsligt se in i framtiden. Att du vet hur dragen kommer att spelas ut. Att du vet att du har förlorat. Då är ädet svårt att låta bli att bara kasta in handduken. För att du ska ha en chans måste din motspelare göra ett klumpigt drag, men det är just din motspelares bra drag och dina dåliga som försatt dig i din nuvarande situation, så statistiskt sett borde din motspelar fortsätta spela bättre än du.
Det är i sådana lägen som förtvivlan slår in. Det kommer att gå åt helvete oavsett vad du gör. Det enda du kan göra är att ge upp eller fortsätta spela trots att du vet vad som kommer att hända. Ger du upp har du redan förlorat, så det alternativet är sällan det bästa. Fortsätter du spela skulle något kunna hända, något skulle kunna förändras, din motspelare kanske spelar fel eller så blir han eller hon tvungen att dra sig ur av andra anledningar. Oavsett så har du fortfarande en chans om du fortsätter.
Samtidigt kanske du bara lurar dig själv. Det kanske verkligen är kört, du kan bara inte acceptera det.