Jag slutade slå efter fyra slag, inte för att det gjorde ont i handen, eller för att jag blödde för mycket, utan för att jag inte ville göra hålet i väggen större. I min mest omtumlande stund på över fem år slutade jag för att jag sympatiserade med väggen. Det skulle jag inte ha gjort.
Jag har fortfarande inte fått ut allt det där onda ur systemet och där och då hade jag lätt kunnat slå lika många slag till. Jag var så uppe i varv, så mycket adrenalin utpumpat i blodet, att jag hade kunnat slå den där väggen tills min hand var bruten. Och förmodligen ytterligare en gång efter det.
Så vad var det som fick Albert att gå Anthony Perkins på en gipsvägg?
Jag skulle kunna använda en krånglig metafor men det är lättare att bara berätta precis vad som hände.
Jag blev inbjuden på brunch hos en vän på trettondagen. Jag blev glad, började föreställa mig hur trevligt det skulle bli och frågade om jag fick ta med mig en annan kompis. Och i det ögonblicket hade jag förstört allting.
Om jag ville bjuda med någon kunde jag lika gärna bjuda med alla jag kände! Och om jag så gärna ville ha med någon annan på brunchen kunde jag väl ordna en egen brunch? De som skulle komma på brunchen jag blivit bjuden till skulle klara sig utan mig så det spelade ingen roll.
Jag ville bemöta anklagelserna och förklara att jag inte menat något illa med att frågan, men då hade min vän redan stormat ut ur rummet. Jag gick till datorn och öppnade chatprogrammet (hey, I'm a nerd) för att försöka få klarhet i vad jag hade gjort för fel.
Vi bollade irritation fram och tillbaka några varv tills jag fick höra att jag "inte ska bjuda hem folk till [min vän] hur som helst". Jag blev så upprörd att jag capsade tillbaka "MEN FÖR I HELVETE, JAG HAR INTE GJORT DET" och fick svaret "jo, att fråga mig om du får är att göra det".
Då brast det inom mig. Ett halvårs uppdämd frustration över att inte klara av att göra mig förstådd. Att ständigt bli missförstådd. Jag bubblade av ilska och irritation, lyckades få iväg ett "DU 'ÄR SÅ JÄVLQ DUM" innan jag reste mig upp, sparkade omkull skrivbordsstolen och började anfalla väggen.
