Igår följde jag med en kompis och hennes kollegor på After Work-öl (AW). Kollegorna hade blivit varnade att jag var som Dwight i The Office.
Eftersom jag inte sett The Office visste jag inte riktigt vad det betydde. På väg till puben hann jag se de två första avsnitten. Jag kände mig såhär när polletten trillat ner:
Min kompis var orolig att jag inte skulle komma överens med hennes kollegor. Tror man att jag är som Dwight är det kanske inte så konstigt. Hennes oro var dock obefogad och hon gick snabbt från oro för att vi inte skulle komma överens till oro för att vi skulle komma för bra överens.
Vi satt vid ett bord som var så högt den kortaste i sällskapet, med sina ståtliga 162 cm, nätt och jämnt nådde upp med hakan till bordskanten när hon stod upp. Sittplatserna var dock anpassade till bordets höjd, vilket medförde en spektakulär i-och-avstigningsprocedur.
En öl blev två och tre och någon till och sen tappade jag räkningen. Jag antar att jag borde anat oråd när jag insåg att alla andra i sällskapet tagit ledigt dagen efter för att få en chans att vila upp sig tills på måndag. Det var inte som att de hade något speciellt planerat för idag eller helgen, nej, de ville bara inte jobba efter en ordentlig AW. Några sådana förberedelser hade jag inte gjort.
Tiden gick som vanligt alldeles för snabbt. När vi blev utslängda av bartendern för att stället stängde lyckades jag tigga sovplats i stan för att slippa spendera natten på nattbussen. En av de första detaljerna jag la märke till i lägenheten var den här stenen.
Jag undrade hur bokstavligt jag skulle tolka texten. När vi sagt godnatt vände jag mig så jag låg med ryggen mot henne. Då for hon upp ur sängen och rev ner flera fina glas som krossades mot golvet. Sen skyllde hon på mig. Jag valde att besvara anklagelserna med att somna.
Det sista jag kommer ihåg att jag tänkte var "…högt IQ, lågt EQ."
Eftersom jag inte sett The Office visste jag inte riktigt vad det betydde. På väg till puben hann jag se de två första avsnitten. Jag kände mig såhär när polletten trillat ner:
Vi satt vid ett bord som var så högt den kortaste i sällskapet, med sina ståtliga 162 cm, nätt och jämnt nådde upp med hakan till bordskanten när hon stod upp. Sittplatserna var dock anpassade till bordets höjd, vilket medförde en spektakulär i-och-avstigningsprocedur.
En öl blev två och tre och någon till och sen tappade jag räkningen. Jag antar att jag borde anat oråd när jag insåg att alla andra i sällskapet tagit ledigt dagen efter för att få en chans att vila upp sig tills på måndag. Det var inte som att de hade något speciellt planerat för idag eller helgen, nej, de ville bara inte jobba efter en ordentlig AW. Några sådana förberedelser hade jag inte gjort.
Tiden gick som vanligt alldeles för snabbt. När vi blev utslängda av bartendern för att stället stängde lyckades jag tigga sovplats i stan för att slippa spendera natten på nattbussen. En av de första detaljerna jag la märke till i lägenheten var den här stenen.
Det sista jag kommer ihåg att jag tänkte var "…högt IQ, lågt EQ."
