Min far

Jag vill börja med att be om ursäkt. Jag vet att det här inlägget kommer att väcka mycket avundsjuka, men det är inte något jag kan rå för. Jag valde inte mina föräldrar, jag råkade bara födas som son till världens bästa pappa. Ni kommer att tycka att jag är partisk, och ni kommer att ha rätt, men när ni läst klart så kommer ni att tycka att min pappa är hur grym som helst (förrutom om ni heter Jan Guilou).

Min pappa är bra på att ta kritik. Det kan handla om att han anställt för unga programledare, att någon i ett av hans program kissat i en brevlåda, att han har brytit mot reglerna i Melodifestivalen eller att han bjudit in för Castrovänliga gäster till en temakväll om Castro. Oavsett vad det kritiken handlar om så brukar han ta det på ett bra sätt. Men det är annorlunda när han får kritik av sin son.

Jag var fyra år gammal och det var Stockholm Marathon. Jag hade fått för mig att det fanns vätskestationer där de hade bananer, och jag ville verkligen ha en banan. Pappa satte mig bak på sin cykel och cyklade runt med mig i stan i jakt på bananer. Vad jag minns så gick det inte så bra, men pappa måste ha fått rätt mycket motion.

Till slut åkte vi till Gröna Lund. Vi åkte veteranbilarna och jag låtsades att jag kunde styra. Sen skulle vi åka en karusell som hette Hörly Görly (så uttalade pappa det). Den var inte särskilt rolig och jag blev lite åksjuk. Men det var inget emot vad pappa blev. Han var blek och vimmelkantig när karusellen var över.

Jag satte mig bak på cykeln och pappa cyklade hem med mig. När vi kom hem, pappa trött efter allt cyklande och åksjuk efter Hörly Görly, frågade han mig om jag hade haft det rolig. "Näe" svarade jag. Tacksamt. Det kanske inte är så konstigt att min pappa är så bra på att ta kritik, han har verkligen fått öva.

Min pappa är konsekvent. Jag och mina systrar vet att han kommer att bli rasande om vi tappar våra nycklar, så därför berättar vi aldrig det för honom om vi gör det. Vi vet att han kommer att fråga om maten var god innan vi hunnit smaka den. Vi vet att han inte kan äta om han blir stressad. Och vi vet att man absolut inte får göra något dumt med fjärrkontrollen.

Framförallt vet vi att pappa alltid finns där. Vi vet att han alltid kommer att ha ett svar eller en åsikt om vi frågar honom. Vi vet att om det är någon man ska fråga om vilka filmer som går på bio som är värda att se så är det honom vi ska fråga. Vi vet att om vi behöver hjälp så är det bara att fråga.

Vi vet framförallt att han är världens bästa pappa. Och vi tänker lite extra på honom idag på fars dag.

:)