Maja har illustrerat, ni kan se mer av hennes grejer i Majasbok.
Visar inlägg med etikett maja. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett maja. Visa alla inlägg
fredag 9 december 2011
söndag 4 december 2011
Mamma, Maja och den mörka sidan
"Har ni inte sett My Daughter has chosen the Dark Side?" frågade Josse när jag var och fikade med mamma, Maja och Alexander.
Det hade vi inte.
Mamma och Maja tyckte att klippet var såhär hysteriskt roligt.
Själv tycker jag att lilltjejens oskyldiga blick precis i slutet av klippet är obetalbar.
Det hade vi inte.
Mamma och Maja tyckte att klippet var såhär hysteriskt roligt.
Själv tycker jag att lilltjejens oskyldiga blick precis i slutet av klippet är obetalbar.
tisdag 11 oktober 2011
Maja fyller 24, vi ritar.
I helgen firade Maja att hon fyllt 24.
Vi spelade ett rita-gissa-spring-spel som heter DRAW. Vid det laget var vi bara 9 personer och vi hittade på följande regler: Tre personer i varje lag, ett lag får dra ett kort, ett annat väljer en siffra mellan 1 och 5 och sen ritar en person. Motståndarlagen får en minut att gissa. Det laget som gissar rätt får en poäng och de som ritar får också en poäng om de ritar så någon annan kan se.
Det som gjorde spelet hysteriskt roligt var dock vilken typ av ord det var.
Andra ord som blev till fantastiska teckningar var energitjuv, skummis, dataintrång och lurendrejare.
Majas energi-tjuv.
 |
| Jag ritar något pedagogiskt. |
Vi spelade ett rita-gissa-spring-spel som heter DRAW. Vid det laget var vi bara 9 personer och vi hittade på följande regler: Tre personer i varje lag, ett lag får dra ett kort, ett annat väljer en siffra mellan 1 och 5 och sen ritar en person. Motståndarlagen får en minut att gissa. Det laget som gissar rätt får en poäng och de som ritar får också en poäng om de ritar så någon annan kan se.
Det som gjorde spelet hysteriskt roligt var dock vilken typ av ord det var.
 |
| Mitt snigelspår. |
Jag fick t ex rita tantsnusk, snigelspår, vinvolang, stekare och ansiktssprut.
Andra ord som blev till fantastiska teckningar var energitjuv, skummis, dataintrång och lurendrejare.
Majas energi-tjuv.
Mammas skummis
Mickes dataintrång
Mickes lurendrejare
lördag 13 augusti 2011
[Leva i nuet] I morgon ska jag träna!
I morgon ska jag träna. Det ser jag fram emot.
Jag såg ett YoutTube-klipp som pratade om vårt förhållande till tid. Det nämndes bland annat att personer som bor närmare ekvatorn, och därför inte upplever årstider, lever mer i nuet. Vi som lever närmare polerna, där klimatet är cykliskt, är bättre på att planera.
Jag är inte så bra på att leva i nuet. Speciellt inte när jag har mycket att göra. Då känns det som att min hjärna vill ligga ett steg före. Så jag tänker på att träna när jag kramas och på att äta choklad när jag tränar. Det är inte bra.
Mamma har förklarat hur man kramas. Jag har sagt att man måste vara som en högländare. En annan synvinkel skulle kunna vara att vara där i stunden, att koncentrera sig till hundra procent på det som händer här och nu och bara vara närvarande.
Det är när jag bara finns i nuet som chokladen smakar som godast. Det är då jag är starkare och kan mer än jag själv hade kunnat tro. Och det är då den där kramen verkligen känns. På riktigt.
Så även om jag ser fram emot morgondagen, med både träning och överraskningar, så inser jag att var sak har sin tid. Jag inser att i morgon kommer först i morgon, att nu är nu och att det betyder att jag bara behöver koncentrera mig på en sak. Att leva i nuet och sova gott.
Jag såg ett YoutTube-klipp som pratade om vårt förhållande till tid. Det nämndes bland annat att personer som bor närmare ekvatorn, och därför inte upplever årstider, lever mer i nuet. Vi som lever närmare polerna, där klimatet är cykliskt, är bättre på att planera.
Jag är inte så bra på att leva i nuet. Speciellt inte när jag har mycket att göra. Då känns det som att min hjärna vill ligga ett steg före. Så jag tänker på att träna när jag kramas och på att äta choklad när jag tränar. Det är inte bra.
Mamma har förklarat hur man kramas. Jag har sagt att man måste vara som en högländare. En annan synvinkel skulle kunna vara att vara där i stunden, att koncentrera sig till hundra procent på det som händer här och nu och bara vara närvarande.
Det är när jag bara finns i nuet som chokladen smakar som godast. Det är då jag är starkare och kan mer än jag själv hade kunnat tro. Och det är då den där kramen verkligen känns. På riktigt.
Så även om jag ser fram emot morgondagen, med både träning och överraskningar, så inser jag att var sak har sin tid. Jag inser att i morgon kommer först i morgon, att nu är nu och att det betyder att jag bara behöver koncentrera mig på en sak. Att leva i nuet och sova gott.
fredag 5 augusti 2011
[Skalbart] Bita i det sura äpplet
Jag blev hembjuden till Jessicas balkong igår. Hon och Maja hade gjort i ordning superfint. Verkligen. Superfint.
Titta bara på den här helt avslappande och oarrangerade bilden.
Lyxigt!
Till en början var det bara vi tre, sen kom det fler. Ariel gick från klarhet till klarhet genom att först envisas med att vi skulle se på det här YouTube-klippet och sedan påstå att man kan äta citron som ett äpple, vilket skulle få skalet att delvis neutralisera det sura i citronen.
Med viss oro att det skulle vara som att försöka motbevisa påståendet att "det inte går att äta en rågad matsked kanel" bestämde jag mig för att testa.
Det var svårare än jag trodde att det skulle vara. Citronskal är mycket jobbigare att ta sig igenom än till exempel äppelskal (det är inte så mycket jobbigare att ta en tugga av ett oskalat äpple jämfört med ett skalat). Jag tog verkligen i men hade svårt att få (ursäkta) bett.
När jag väl lyckats visade det sig att Ariel hade rätt. Det var inte så farligt surt.
För säkerhets skull tog jag några tuggor till, blev kladdig i hela ansiktet och samtidigt påmind om att jag varit torr och irriterad i ansiktet i några dagar. Det kändes som att hela ansiktet brann när citronsaften litade sig in i alla sprickor i huden. Nästa gång jag ska äta citron ska jag nog äta den klyfta för klyfta. Risken för att jag skvätter ner mig totalt lär ju vara mindre då.
Titta bara på den här helt avslappande och oarrangerade bilden.
Lyxigt!
Till en början var det bara vi tre, sen kom det fler. Ariel gick från klarhet till klarhet genom att först envisas med att vi skulle se på det här YouTube-klippet och sedan påstå att man kan äta citron som ett äpple, vilket skulle få skalet att delvis neutralisera det sura i citronen.
Med viss oro att det skulle vara som att försöka motbevisa påståendet att "det inte går att äta en rågad matsked kanel" bestämde jag mig för att testa.
Det var svårare än jag trodde att det skulle vara. Citronskal är mycket jobbigare att ta sig igenom än till exempel äppelskal (det är inte så mycket jobbigare att ta en tugga av ett oskalat äpple jämfört med ett skalat). Jag tog verkligen i men hade svårt att få (ursäkta) bett.
När jag väl lyckats visade det sig att Ariel hade rätt. Det var inte så farligt surt.
För säkerhets skull tog jag några tuggor till, blev kladdig i hela ansiktet och samtidigt påmind om att jag varit torr och irriterad i ansiktet i några dagar. Det kändes som att hela ansiktet brann när citronsaften litade sig in i alla sprickor i huden. Nästa gång jag ska äta citron ska jag nog äta den klyfta för klyfta. Risken för att jag skvätter ner mig totalt lär ju vara mindre då.
söndag 29 maj 2011
Idag är det mors dag
I år sammanfaller mors dag med avslutningen av EPIC WEEK. Det är inte någon slump, mamma är grym och det skulle inte kunna vara en EPIC WEEK utan henne.
När jag inledde EPIC WEEK undrade mamma med falsk ödmjukhet om hon skulle kunna platsa. Jag var tvungen att sätta henne på plats och utbilda henne på samma gång.
Mamma vet inte hur man använder uttrycket "fail", men hon vill så gärna. Därför försöker hon.
— Oj, va fejligt det här blev då, kan hon säga. Vilket får mig och Stella att skruva på oss obekvämt.
Det är fail att försöka böja fail. Men tillbaka till EPIC WEEK. Min syster Maja ringde mig i morse.
— Vet du vad som skulle vara en bra avslutning på EPIC WEEK? frågade hon.
— Det är ju mors dag, svarade jag, räcker inte det som avslutning?
— Visst behöver du en teve? fortsatte hon.
Det visade sig att hon hade en tokigt bra 40-tummare som behövde någonstans att bo. Jag ringde och väckte Renen som lät måttligt road när jag berättade att han skulle få hjälpa till att bära en teve frånHornstull Skanstull till S:t Eriksplan.
Med teve fixat känns det kanske dags att runda av EPIC WEEK. Vad har hänt?
Måndag
Såg Fotbollens sista proläterer med Tina. Filmen var så bra att jag var uppspelt i flera dagar. Pappa säger att den kommer på teve så småningom. Jag ska påminna er då. Ni måste se den!
Tisdag
Skaffade linser som gör att jag ser ut som jag känner mig. Testade L.A. Noir.
Onsdag
Gjorde klart kopplingsschemat till mitt tiosiffriga och supernördiga kombinationslås (kommer berätta mer om det här senare).
Torsdag
Flyttade till nya lägenheten!
Fredag
Fick chans att testa The Witcher 2, riktigt roligt.
Lördag
Såg på Champions League-final och träffade ett härligt gäng från Värmland, de har så otroligt charmig dialekt som jag har svårt att låta bli att härma.
Söndag
Fick en teve och dessutom: mors dag.
När jag och Renen burit teve, ätit och kändes oss riktigt duktiga bestämde vi oss för att ta en promenad till Hornstull. På vägen dit mötte vi en Segway-trupp. Den såg fantastiskt fånig ut. Vi blev lite avundsjuka.
På Västerbron hade någon virkat budskapet "För ett varmare Stockholm".
Renen tog sig tid att chilla lite.
Någon hade hängt upp ett hjärta och två gulliga figurer.
Och hängt upp några lås.
Jättenågra.
Utsikten från Västerbron var som den brukar. Helt magisk.
Ett perfekt sätt att runda av EPIC WEEK helt enkelt. Och mamma, grattis på mors dag förresten!
När jag inledde EPIC WEEK undrade mamma med falsk ödmjukhet om hon skulle kunna platsa. Jag var tvungen att sätta henne på plats och utbilda henne på samma gång.
Mamma vet inte hur man använder uttrycket "fail", men hon vill så gärna. Därför försöker hon.
— Oj, va fejligt det här blev då, kan hon säga. Vilket får mig och Stella att skruva på oss obekvämt.
Det är fail att försöka böja fail. Men tillbaka till EPIC WEEK. Min syster Maja ringde mig i morse.
— Vet du vad som skulle vara en bra avslutning på EPIC WEEK? frågade hon.
— Det är ju mors dag, svarade jag, räcker inte det som avslutning?
— Visst behöver du en teve? fortsatte hon.
Det visade sig att hon hade en tokigt bra 40-tummare som behövde någonstans att bo. Jag ringde och väckte Renen som lät måttligt road när jag berättade att han skulle få hjälpa till att bära en teve från
 |
| Min nya teve <3 |
Måndag
Såg Fotbollens sista proläterer med Tina. Filmen var så bra att jag var uppspelt i flera dagar. Pappa säger att den kommer på teve så småningom. Jag ska påminna er då. Ni måste se den!
Tisdag
Skaffade linser som gör att jag ser ut som jag känner mig. Testade L.A. Noir.
Onsdag
Gjorde klart kopplingsschemat till mitt tiosiffriga och supernördiga kombinationslås (kommer berätta mer om det här senare).
Torsdag
Flyttade till nya lägenheten!
Fredag
Fick chans att testa The Witcher 2, riktigt roligt.
Lördag
Såg på Champions League-final och träffade ett härligt gäng från Värmland, de har så otroligt charmig dialekt som jag har svårt att låta bli att härma.
Söndag
Fick en teve och dessutom: mors dag.
När jag och Renen burit teve, ätit och kändes oss riktigt duktiga bestämde vi oss för att ta en promenad till Hornstull. På vägen dit mötte vi en Segway-trupp. Den såg fantastiskt fånig ut. Vi blev lite avundsjuka.
På Västerbron hade någon virkat budskapet "För ett varmare Stockholm".
Renen tog sig tid att chilla lite.
Någon hade hängt upp ett hjärta och två gulliga figurer.
Och hängt upp några lås.
Jättenågra.
Utsikten från Västerbron var som den brukar. Helt magisk.
Ett perfekt sätt att runda av EPIC WEEK helt enkelt. Och mamma, grattis på mors dag förresten!
fredag 29 april 2011
måndag 11 april 2011
Söndagens första 12 timmar
Hon öppnade och stängde munnen några gånger, likt en fisk som försöker klämma fram en ordentlig rap. Så började hon massera sina kinder.
"Du måste sluta" sa hon "jag klarar inte av mer."
Stolen bredvid mig hade blivit ledig strax efter att ett mor-och-dotter-par dykt upp. tifen tyckte att Renen skulle ragga på dottern och bjöd därför upp modern till en bugg. Trots att mamman var distraherad tvekade Renen till en början, men lyckades samla mod till sig och gå bort till dottern.
Jag tyckte att det var roligare att se tifen bugga än att vakta Renens sittplats, så jag märke inte att den blivit knyckt förrän tifen färdigbuggad återvände med lyrisk moder hack i häl. Tjejen som snott Renens plats satt och pillade med sin mobil och reagerade inte på vår närvaro förrän jag svarat "jag tror bara hon bryr sig om sin mobil" tillräckligt högt för att hon skulle höra.
Det visade sig att hon varit på en sina vänners "tre gånger om året"-champagnebrunch med tillhörande knytkalas som tydligen inletts redan vid ett-tiden, något hon använde som ursäkt för varför hon nu, knappt 12 timmar senare, verkade rätt trött.
Efter lite artig formulär 1:A-utfrågning ("Har du en vass kniv?" [Nej], "Tycker du om att diska?" [Ja], "Tycker du att vi borde gräva bort Skåne?" [Ja], "Har du ätit bladguld?" [Va?!!]) kändes det som att jag hade rätt bra koll på vad det var för människa.
Jag förklarade några obestridliga och livsviktiga fakta (skära tomat med slö kniv är det svåraste som finns, gurkor växer i sängar, enda skillnaden på Hitler och Chaplin är hatten, rysk kaviar har romkorn stora som ärtor, den holländska tulpomanin varade mellan 1633 och 1637) och befäste därigenom min roll som ställets okrönte Me 262 Schwalbe. Jag tog också chansen att dela ut en imaginär — för det är ju tanken som räknas — guldstjärna.
Nu ska du inte tro att jag bara hafsar ur mig imaginära guldstjärnor till vem som helst, hur som helst. Imaginära guldstjärnor är, precis som allt som sker på internet, seriösa grejer och att riskera inflation vore dumt. Hon fick kämpa.
Hon kallade mig för dum på ett sånt där "jag tycker inte alls att du är dum"-sätt och sa att jag skulle sluta på ett sånt där "snälla fortsätt"-sätt. Hon frågade om hon hade tagit någons plats och vi förklarade att det var Renens plats och att vi hoppades på att han skulle ta sin hatt och sätta den på huvudet på dottern (vilket han till allas stora besvikelse aldrig gjorde).
Klockan passerade två och jag antar att jag tröttade ut stackarn. Hon öppnade och stängde munnen några gånger, likt en fisk som försöker klämma fram en ordentlig rap. Så började hon massera sina kinder.
"Du måste sluta" sa hon "jag klarar inte av mer."
"Sluta med vad?" undrade jag.
"Jag har skrattat så mycket att jag fått ont i kinderna."
Vad som hände sen är lite blurrigt. Jag lyckades oavsett ta mig till S:t Eriksplan där jag ville köpa en natt-kebab-tallrik. När jag stod i kön kom en kille dragandes på en tjej i en liten barnvagn.
Jag tror inte att hon ville bli fotograferad, hon försökte först att sparka mot mig, men sen när det inte fungerade gömde hon sig under sin luva.
Hon och hennes kille hade funderat på om de skulle äta vid kiosken eller ta med maten hem, men kommit fram till att en drive-through var det bästa alternativet. Hon blev förvånansvärt stor när hon vecklade upp sig ur barnvagnen.
Maja hade frågat om jag kunde hjälpa till och städa på gården mellan tio och tolv på söndagen. Det var städdag i pappas bostadsrättsförening och att utebli skulle kosta 350 kronor. (Vilket skulle ge mig och Maja en timlön på 87 kronor och 50 öre). Jag satte väckarklockan på 09.44 och däckade.
När väckarklockan ringde ville jag inte kliva upp. Klockan blev tio och sen halv elva. Tillslut tvingade Maja upp mig och såg lite irriterad ut för att jag höll på att missa städdagen. Jag gjorde mig motvilligt i ordning och kände att det nog hade blivit några för många öl kvällen innan. Maja slog på teven där ett inslag om hur folk är dåliga på ett engagera sig i sin bostadsrättsförening gjorde att vi kände oss väldigt träffande.
När vi strax efter elva lämnade lägenheten insåg vi att städdagen var i maj och inte nu i april och bestämde oss för att gå och äta brunch på Wayne's Coffey istället.
Bacon, prinskorv, äggröra, pannkakor, sirap, frukt, bröd, ceasarsallad, yoghurt och brownies. Helt perfekt frukost.
Maja gav tummen upp, så bra var det. Och så blev klockan tolv, igen, och det var typ allt som hände mig de första tolvtimmarna av söndagen.
"Du måste sluta" sa hon "jag klarar inte av mer."
Stolen bredvid mig hade blivit ledig strax efter att ett mor-och-dotter-par dykt upp. tifen tyckte att Renen skulle ragga på dottern och bjöd därför upp modern till en bugg. Trots att mamman var distraherad tvekade Renen till en början, men lyckades samla mod till sig och gå bort till dottern.
Jag tyckte att det var roligare att se tifen bugga än att vakta Renens sittplats, så jag märke inte att den blivit knyckt förrän tifen färdigbuggad återvände med lyrisk moder hack i häl. Tjejen som snott Renens plats satt och pillade med sin mobil och reagerade inte på vår närvaro förrän jag svarat "jag tror bara hon bryr sig om sin mobil" tillräckligt högt för att hon skulle höra.
Det visade sig att hon varit på en sina vänners "tre gånger om året"-champagnebrunch med tillhörande knytkalas som tydligen inletts redan vid ett-tiden, något hon använde som ursäkt för varför hon nu, knappt 12 timmar senare, verkade rätt trött.
Efter lite artig formulär 1:A-utfrågning ("Har du en vass kniv?" [Nej], "Tycker du om att diska?" [Ja], "Tycker du att vi borde gräva bort Skåne?" [Ja], "Har du ätit bladguld?" [Va?!!]) kändes det som att jag hade rätt bra koll på vad det var för människa.
Jag förklarade några obestridliga och livsviktiga fakta (skära tomat med slö kniv är det svåraste som finns, gurkor växer i sängar, enda skillnaden på Hitler och Chaplin är hatten, rysk kaviar har romkorn stora som ärtor, den holländska tulpomanin varade mellan 1633 och 1637) och befäste därigenom min roll som ställets okrönte Me 262 Schwalbe. Jag tog också chansen att dela ut en imaginär — för det är ju tanken som räknas — guldstjärna.
Nu ska du inte tro att jag bara hafsar ur mig imaginära guldstjärnor till vem som helst, hur som helst. Imaginära guldstjärnor är, precis som allt som sker på internet, seriösa grejer och att riskera inflation vore dumt. Hon fick kämpa.
Hon kallade mig för dum på ett sånt där "jag tycker inte alls att du är dum"-sätt och sa att jag skulle sluta på ett sånt där "snälla fortsätt"-sätt. Hon frågade om hon hade tagit någons plats och vi förklarade att det var Renens plats och att vi hoppades på att han skulle ta sin hatt och sätta den på huvudet på dottern (vilket han till allas stora besvikelse aldrig gjorde).
Klockan passerade två och jag antar att jag tröttade ut stackarn. Hon öppnade och stängde munnen några gånger, likt en fisk som försöker klämma fram en ordentlig rap. Så började hon massera sina kinder.
"Du måste sluta" sa hon "jag klarar inte av mer."
"Sluta med vad?" undrade jag.
"Jag har skrattat så mycket att jag fått ont i kinderna."
Vad som hände sen är lite blurrigt. Jag lyckades oavsett ta mig till S:t Eriksplan där jag ville köpa en natt-kebab-tallrik. När jag stod i kön kom en kille dragandes på en tjej i en liten barnvagn.
Jag tror inte att hon ville bli fotograferad, hon försökte först att sparka mot mig, men sen när det inte fungerade gömde hon sig under sin luva.
Hon och hennes kille hade funderat på om de skulle äta vid kiosken eller ta med maten hem, men kommit fram till att en drive-through var det bästa alternativet. Hon blev förvånansvärt stor när hon vecklade upp sig ur barnvagnen.
Maja hade frågat om jag kunde hjälpa till och städa på gården mellan tio och tolv på söndagen. Det var städdag i pappas bostadsrättsförening och att utebli skulle kosta 350 kronor. (Vilket skulle ge mig och Maja en timlön på 87 kronor och 50 öre). Jag satte väckarklockan på 09.44 och däckade.
När väckarklockan ringde ville jag inte kliva upp. Klockan blev tio och sen halv elva. Tillslut tvingade Maja upp mig och såg lite irriterad ut för att jag höll på att missa städdagen. Jag gjorde mig motvilligt i ordning och kände att det nog hade blivit några för många öl kvällen innan. Maja slog på teven där ett inslag om hur folk är dåliga på ett engagera sig i sin bostadsrättsförening gjorde att vi kände oss väldigt träffande.
När vi strax efter elva lämnade lägenheten insåg vi att städdagen var i maj och inte nu i april och bestämde oss för att gå och äta brunch på Wayne's Coffey istället.
Bacon, prinskorv, äggröra, pannkakor, sirap, frukt, bröd, ceasarsallad, yoghurt och brownies. Helt perfekt frukost.
Maja gav tummen upp, så bra var det. Och så blev klockan tolv, igen, och det var typ allt som hände mig de första tolvtimmarna av söndagen.
onsdag 30 mars 2011
Att se normal ut på bild
Ibland är det svårt att se normal ut när folk ska ta bild på en.
Ta den här bilden på mig och mina systrar till exempel. Jag har tagit av mig mina glasögon för att man enklare ska kunna se om vi är lika varandra. Jag och Stella var övertygade om att Maja kanske inte är vår syster, så vi skulle ta en bild för att bekräfta.
Så fick vi hjälp att ta fotot och när jag tittar på det blir jag alldeles förskräckt. Det där är inte normalt. Så där kan man ju inte se ut! Titta på mig. Det där leendet. Ni ser själva. Hela mitt ansiktsuttryck är ju helt tillgjort. Känns inte alls äkta.
Så nu sitter jag och funderar på hur man gör för att se normal ut på bild. Finns det något knep? Något man ska tänka på? Jag vill bara att det ska vara naturligt, men hur?
Jag kanske ska ta och fråga mina systrar. De verkar ha koll.
Ta den här bilden på mig och mina systrar till exempel. Jag har tagit av mig mina glasögon för att man enklare ska kunna se om vi är lika varandra. Jag och Stella var övertygade om att Maja kanske inte är vår syster, så vi skulle ta en bild för att bekräfta.
Så fick vi hjälp att ta fotot och när jag tittar på det blir jag alldeles förskräckt. Det där är inte normalt. Så där kan man ju inte se ut! Titta på mig. Det där leendet. Ni ser själva. Hela mitt ansiktsuttryck är ju helt tillgjort. Känns inte alls äkta.
Så nu sitter jag och funderar på hur man gör för att se normal ut på bild. Finns det något knep? Något man ska tänka på? Jag vill bara att det ska vara naturligt, men hur?
Jag kanske ska ta och fråga mina systrar. De verkar ha koll.
torsdag 17 mars 2011
SVT bra på julstämning, sämst på photoshop
I julas satt jag och Stella och tittade på SVT:s morgonprogram eftersom Maja skulle vara med och rimma.
För att komma lite i julstämning hade någon på SVT valt att rita dit några tomtehattar på granarna bredvid väderkartan.
De var fantastiskt dåligt gjorda. Riktigt hur dåligt var svårt att se eftersom väderpresentatören stod ivägen.
Titta! Det ser ut som om har öppnat fotot i photoshop, valt en röd färg och kladdat lite.
För att komma lite i julstämning hade någon på SVT valt att rita dit några tomtehattar på granarna bredvid väderkartan.
De var fantastiskt dåligt gjorda. Riktigt hur dåligt var svårt att se eftersom väderpresentatören stod ivägen.
Titta! Det ser ut som om har öppnat fotot i photoshop, valt en röd färg och kladdat lite.
Så jävla sämst.
tisdag 15 mars 2011
Dagens stoltaste bror: JAG!
Ur dagens Metro Stockholm:
Vinnarna i SL:s stora lilla designtävling
Och tre hedersomnämnanden.
SHIT JUST GOT REAL!
Kolla in min syster Majas super-awesome-blogg för fler fina bilder. Och vad vore väl jag för bror om jag inte försökte sno åt mig äran för min systers hårda arbete? Jag har dokumenterat skapelsen samt räknat ut hur mycket en ko måste fisa för att kunna flyga iväg (jag behövde en illustration till det inlägget och bad Maja om hjälp).
Vinnarna i SL:s stora lilla designtävling
Och tre hedersomnämnanden.
SHIT JUST GOT REAL!
Kolla in min syster Majas super-awesome-blogg för fler fina bilder. Och vad vore väl jag för bror om jag inte försökte sno åt mig äran för min systers hårda arbete? Jag har dokumenterat skapelsen samt räknat ut hur mycket en ko måste fisa för att kunna flyga iväg (jag behövde en illustration till det inlägget och bad Maja om hjälp).
måndag 28 februari 2011
Naturhistoriska riskmuséets pingviner
"Albert du måste följa med och se på pingvinutställningen!" skrek Maja. "Det kommer att bli helt fantastiskt!" Hon liksom studsade.
Jag kunde inte säga nej. Det gick bara inte. Nu råkar just pingvinutställningen vara rätt tråkig — vi var rätt överens om att den borde få 2 av 5 i betyg — men att bara umgås med Maja och få titta på alla märkliga uppstoppade djur (och en polar-station i skala 1:1) är ett väldigt mysigt sätt att spendera söndagen.
Vi noterade också att hunden som vaktade foajén på 1800-talet numera är uppstoppad och ligger och vaktar den tvåhövdade kalven. Hunden hade tydligen fått följa med på teater en gång och ska då ha bitit dåvarande kronprinsen i benet. Där ser man.
Jag kunde inte säga nej. Det gick bara inte. Nu råkar just pingvinutställningen vara rätt tråkig — vi var rätt överens om att den borde få 2 av 5 i betyg — men att bara umgås med Maja och få titta på alla märkliga uppstoppade djur (och en polar-station i skala 1:1) är ett väldigt mysigt sätt att spendera söndagen.
Vi noterade också att hunden som vaktade foajén på 1800-talet numera är uppstoppad och ligger och vaktar den tvåhövdade kalven. Hunden hade tydligen fått följa med på teater en gång och ska då ha bitit dåvarande kronprinsen i benet. Där ser man.
lördag 5 februari 2011
Majas gamla lägenhet
Jag sov i Majas gamla lägenhet i natt. Hur kan man se att det är Majas gamla lägenhet? Jag ska visa er.
Antyder jag att Maja är fåfäng? Kanske det. Hur skulle du annars förklara fem speglar, varav två helkroppsspeglar, i en lägenhet på 24 m²?
Antyder jag att Maja är fåfäng? Kanske det. Hur skulle du annars förklara fem speglar, varav två helkroppsspeglar, i en lägenhet på 24 m²?
fredag 28 januari 2011
[Nörderier] Hur mycket måste en ko fisa för att flyga iväg?
Nyteknik skriver att en ko släpper ut drygt en halv kubikmeter metangas om dagen. Forskare försöker klura ut hur korna kan bilda gasen så effektivt.
De hoppas att kunna använda kunskapen för att "snabba på och effektivisera tillverkningen av biobränslen i framtiden". Det låter supertråkigt. Vad de borde tänka är följande:
Mikroberna i kornas mage skapar metangas, men tänk om de skapat helium istället? Då skulle man kunna samla upp heliumgasen i ballonger och få kon att flyga iväg. Frågan är: Hur mycket måste en ko fisa för att flyga iväg?
Jag tänker mig att en genomsnittsko skulle fisa samma vikt helium som den fiser metangas (alla uträkningar är gjorde med antagandet att kon befinner sig på jordytan och att det är en svensk sommardag).
De hoppas att kunna använda kunskapen för att "snabba på och effektivisera tillverkningen av biobränslen i framtiden". Det låter supertråkigt. Vad de borde tänka är följande:
Mikroberna i kornas mage skapar metangas, men tänk om de skapat helium istället? Då skulle man kunna samla upp heliumgasen i ballonger och få kon att flyga iväg. Frågan är: Hur mycket måste en ko fisa för att flyga iväg?
Jag tänker mig att en genomsnittsko skulle fisa samma vikt helium som den fiser metangas (alla uträkningar är gjorde med antagandet att kon befinner sig på jordytan och att det är en svensk sommardag).
0,5 kubikmeter metangas väger 334 gram.
334 gram heliumgas har en volym på 1870 liter.
1870 liter helium väger som sagt 334 gram. En liter luft väger 1,28 gram. Så hur mycket väger 1870 liter luft?
1870 liter x 1,28 gram = 2 393,6 gram
2 393,6 gram - 334 gram = 2 059,6 gram
580 000 gram / 2 059,6 gram per dag ≈ 281,6 dagarVi räknar om dagarna till månader så det blir lättare att få översikt:
281,6 dagar är 9 månader, 7 dagar och 20 timmar
EDIT: Som Sarah poängterade är metan också lättare en luft med sina 0,667 g / l, eller 0,638 kg per 0,5 kubikmeter, vilket skulle göra att det skulle ta 580 / (0,638-0,334) = 1907.9 dagar eller 5 år, 2 månader och 22 dagar för kon att samla upp tillräckligt mycket gas för att göra sig flygande. Hon påpekar också (helt korrekt) att det skulle ta mer tid än skillnaden (4 år, 5 månader och 14 dagar) att komma på hur man gör en Heliumfisande ko.
VETENSKAPSMÄN: NYTT UPPDRAG! Jag vill ha en flygande ko. Det vore festligt.
Nu är det hög tid att presentera Majas akvarell. Jag är stolt över att kunna visa upp Heliumfisande ko av Maja.
Om ni gillar bilden (och det borde ni verkligen!) och vill se mer av Majas konst så tycker jag att ni ska klicka er vidare till Majasbok.
Majas fantastiska fisk
Titta! Bilder på Majas regnbåge!
Torka av fisken, skär skåror i skinnet så att smakerna kan träng in. Salt, peppar, olja, citron, lime, koriander. Massera in lite. Mer citron, smör, charlottenlök, koriander och sockerärtor. Gör paket. Ugn på runt 200 grader.
In i ugnen samtidigt som du sätter på riset. Blir klart samtidigt.
Maja lägger upp ingredienserna i knytet snyggt, men det spelar inte så stor roll när man väl gör knytet.
Lite klurigt att äta. Sara hade redan ätit och skulle spara hälften av sin fisk till Jonatan, men så blev det så gott att hon åt upp allt.
Mitt hår författar koncentrerat ett sms.
Inte mycket mat kvar. Vi åt till och med upp kinderna (fast inte ögonen). Sara sa "ewwww..." när Maja åt sin fisks kinder, följt av "alltså, jag tycker typ inget är äckligt. Det där var bara en reflex."
Torka av fisken, skär skåror i skinnet så att smakerna kan träng in. Salt, peppar, olja, citron, lime, koriander. Massera in lite. Mer citron, smör, charlottenlök, koriander och sockerärtor. Gör paket. Ugn på runt 200 grader.
In i ugnen samtidigt som du sätter på riset. Blir klart samtidigt.
Maja lägger upp ingredienserna i knytet snyggt, men det spelar inte så stor roll när man väl gör knytet.
Lite klurigt att äta. Sara hade redan ätit och skulle spara hälften av sin fisk till Jonatan, men så blev det så gott att hon åt upp allt.
Mitt hår författar koncentrerat ett sms.
Inte mycket mat kvar. Vi åt till och med upp kinderna (fast inte ögonen). Sara sa "ewwww..." när Maja åt sin fisks kinder, följt av "alltså, jag tycker typ inget är äckligt. Det där var bara en reflex."
Kylskåpsmagneter
Maja har köpt jättefina kylskåpsmagneter på Designtorget. Jag och Sara fick i uppdrag att bryta loss alla individuella bokstäver och skriva något fint på kylskåpet.
Sara var koncentrerad.
Jag skrev ett meddelande som jag tyckte var fint. Sen gick min tankebana från lösensummetext till Hanibal Lecter och då gick budskapet från gulligt till läskigt.
Sara var koncentrerad.
Jag skrev ett meddelande som jag tyckte var fint. Sen gick min tankebana från lösensummetext till Hanibal Lecter och då gick budskapet från gulligt till läskigt.
Prenumerera på:
Inlägg
(
Atom
)
