tisdag 4 januari 2011

[Tillfälligheter?] Einsteins syster

Jag blir kallad Einstein ibland. Förmodligen mest på grund av mitt förnamn och möjligtvis frisyren. Min syster Maja frågade mig om jag visste vad Albert Einsteins syster hette.

Jag hade ingen aning. Det visar sig att hon hette Maria Einstein, men ingen kallade henne för det. Hon var Maja.

Storebrodern Albert föddes den 14 mars 1879, Maja drygt två och ett halvt år senare den 18 november 1881. Jag föddes den 13 mars 1985, min syster drygt två år senare den 6 oktober 1987.

Från wikipedia:
When little Albert saw his sister for the first time he thought she was a kind of toy and asked: "Yes, but where does it have its small wheels?"
När min Maja föddes och jag såg henne första gången låg hon i en plastlåda på hjul på sjukhuset. Jag älskade henne.

Men när vi skulle ta med henne hem så hon blev upplyft ur sin låda och jag blev besviken. Det var ju liksom lådan på hjul jag ville ha, inte det som låg i.


[Film] Albert rider på virtuell kamel!

Nu har jag tagit en bild på hur det ser ut när min Word of Warcraft-karaktär rider på kamel.

Det där stora tjuren på kamelen. Det är jag. I World of Warcraft är jag en Tauren Paladin som heter  Gullible. Jag var en blond människotjejpaladin vid namn Smart från början men sen bytte jag server, ras och kön och på min nya server var namnet upptaget, så det fick bli Gullible istället.

Min karaktär går just nu igenom något av en identitetskris. Han liksom går och väntar på att polyjuice-elexiret ska släppa och han ska vakna upp tillbaka i sin kvinnokropp.

[Shopping] Konserver mot zombies

För mig har konserver alltid varit nödmat. Burkar längst in i skyddsrummet som jag måste överleva på när den oundvikliga zombie-apokalypsen inträffat.

Men i söndags vid elvatiden på kvällen insåg att jag inte ätit något på hela dagen. Jag tittade igenom kylskåpet. Dijonsenap och en gurka, allt annat hade gått ut förra året. Hittade en burk tonfisk och insåg att jag var tvungen att gilla läget.

"Sallad" på gurka och tonfisk. "Vinägrett" på rödvinsvinäger och... ja, jag hade bara rödvinsvinäger. Lite salt och peppar. Lyx!

När jag gick och handla igår hade jag ett mål: ordna ett baslager av konserver att komplettera de krossade tomaterna jag redan hade.

Nu känner jag mig trygg. Dels för att jag vet att jag kan sno ihop något ätbart även om allt innehåll i kylen valt att vandra därifrån, men framförallt för att jag har börjat samla ihop delar till mitt zombie-överlevnadskit.

måndag 3 januari 2011

[Matlagning] Hemlagad hamburgare

Jag blev sugen på hamburgare på väg hem från jobbet idag. Så jag traskade in i affären och köpte nötfärs, ägg, lite grönsaker och hamburgebröd.

Att steka frysta färdiga hamburgare går ungefär lika snabbt som att göra egna. Men egna är mycket godare. Jag tog nötfärs, dijonsenap, en äggula, salt, peppar, paprikapulver och rosmarin och la i min fina röda bunke. Det går att krydda på hur många olika sätt som helst, men just de här ingredienserna råkade jag ha hemma.

Sen blandade jag ihop till en smet.

Som jag gjorde burgare av och stekte i rikligt med smör.

Under tiden skar jag upp grönsaker och gjorde en vitlöksmajonäs, eller ja aioli om du hellre vill det. Det är superenkelt att göra hemma om man har en mixer eller elvisp (eller någon som vispar åt dig).

Jag hällde i två äggulor, en tesked dijonsenap, en matsked vitvinsvinäger, lite salt och en halv pressad vitlöksklyfta i mixern. Sen slog jag på mixern och strilade försiktigt i knappt tre deciliter matolja.

Det blev klart lagom tills det att hamburgarna var färdigstekta.

Voila!

[Film] Albert rider på kamel!

"Titta hur det ser ut när den hoppar!" sa elli och skuttade omkring på sin kamel i World of Warcraft. Jag skrattade så vi nästan dog.

Tyvärr glömde jag föreviga händelsen med en bild. Istället får ni hålla tillgodo med ett klipp där jag rider på en riktig kamel när jag var i Egypten förra året.



I bakgrunden hejar Cassandra på. Hennes syster Elvina hade bara någon minut tidigare frågat om hon fick "klappa älgen", något som hon förklarade med att hennes hjärna slutar fungera när hon blir nervös.

söndag 2 januari 2011

Förväntningar, inte resultat, spelar roll

Häromkvällen var det snöröjning i Atlasområdet. De hade fått bort alla bilar och barskrapade gata och trottoar. När jag kom tillbaka ett knappt dygn senare såg det ut såhär:


Nu vet jag inte om folk har orealistiska förväntningar på snöröjningen, men det där kan inte kännas roligt för någon.

Några som däremot har problem med förväntningar är SJ. Anledningen att kunderna blir så arga på förseningar är att de förväntar sig att komma i tid. Problemet är att SJ:s tåg antingen kan vara i tid eller försenade. Skulle de råka vara tidiga någonstans måste de vänta in tidtabellen.

Ryan Air har löst SJ:s problem genom att lägga på ganska friskt med tid på sina utsatta tider. Ska du flyta två timmar är det inte ovanligt att de har lagt på mellan 20 min och 30 min. Det innebär att de nästan alltid landar innan utsatt tid. Att det tar längre tid att flyga med Ryan Air är sekundärt till att komma i tid.

Blizzard gjorde en liknande prioritering när de utvecklade World of Warcraft. Du spelar en karaktär som springer omkring i en stor onlinevärld,  utför uppdrag och dödar drakar. Allt du gör ger erfarenhetspoäng och när du samlat tillräckligt mycket når du nästa erfarenhetsnivå.

För att förhindra att du spelar för mycket infördes ett system där din gubbe blev trött efter att du spelat en viss tid. En trött gubbe fick bara halv erfarenhetspoäng och det enda sättet att vila var att ta in på ett värdshus och logga ut från spelet i några timmar.

Reaktionerna på tillägget var odelat negativa. Spelarna klagade på att det kändes som att de blev bestraffade för att de spelade mycket.

Blizzard var tvungna att tänka om. De tog bort systemet och ersatte det med följande:

1. De dubblade mängden erfarenhet som krävdes för att nå nästa nivå.
2. Om du loggar ut med din karaktär på en värdshus så blir du utvilad vilket dubblar mängden erfarenhet du får en liten stund när du kommer tillbaka.

I praktiken är det exakt samma system. Skillnaden är att det i det nya systemet känns som en belöning när du kommer tillbaka efter att ha varit utloggad medan det gamla systemet kändes som en bestraffning för att du varit inloggad för länge.

Reaktionerna på det modifierade tillägget var odelat positiva. Det nämndes som ett av Blizzards stora bidrag till genren.

Ryan Air har tagit SJ:s problem och vänt på det. De räknar kallt med att komma försent och allt som går snabbare kan de slå sig för bröstet med. Även om du är medveten om hur det fungerar så fungerar det psykologiska tricket. Det handlar om hur du presenterar det. Förväntningar, inte resultat, spelar roll.

Stressad av stress

Jag är så stressad att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Och min dator hänger inte alls med i mitt tempo vilket gör mig ännu mer stressad.

Dels är det saker som jag måste göra. Som tar mycket längre tid än jag vill.

Sen är det saker som jag vill och förväntas göra. Och det skulle egentligen vara lustfyllt om det inte vore för att jag hade de där sakerna jag måste göra först. Som aldrig vill bli klara.

Och sen är det saker som jag bara vill göra, men ingen förväntar sig av mig. Det är egentligen den bästa kategorin. Men nu blir jag extra stressad för att jag inte har tid att göra saker som jag inte måste.

lördag 1 januari 2011

[Gåshud] De tio bästa scenerna 2010

Det kom mycket bra film 2010. Ghost Writer, Inception, Toy Story 3, The Social Network, Machete, How To Train Your Dragon och Kick-Ass var några av mina favoriter.

Matt Zoller Seitz på Salon.com har satt ihop en lista med de tio bästa filmscenerna från 2010 och jag får gåshud. Hantverket. Detaljerna. Konsten. Det är så vackert.



Den här scenen från The Social Network  innehåller knappt några spoilers, detsamma gäller inte för alla klipp på listan så var försiktig. Jag gillar artikelns beskrivning av David Finchers registil i The Social Network:
"Fincher's direction is unassuming, save for a few cocky technical flourishes (such as hiring a single actor, Armie Hammer, to play Facebook founder Mark Zuckerberg's identical twin nemeses, the Winklevoss brothers)."
Listan får mig att inse att det är en massa bra film jag har missat. Så nu har jag något att inleda det nya året med. Jag kan knappt vänta!

[Facebook] Årets bästa statusuppdatering?

Min syster Maja och hennes kompis Ceridwen satt och rimmade i SVT:s tevesoffa på julaftonsmorgonen. De är superroliga och Ceridwen hade ett rim till en deckare av Leif GW Persson som aldrig blev uppläst i teve.

Det gick så här: (skall läsas med Leif GW Persson-röst)
Det är är en bok...

...om en snok.


Död...

...Jul.
Vi skrattade jättemycket när hon testade den på oss danföredopparedan.



Idag har Ceridwen fått mig att skratta med årets hittills bästa facebook-status-uppdatering!


[Funderingar] Ett nytt år!

Det finns olika sätt att se på det nya året. Sheldon och Sarah är inne på samma tema: nyår känns godtyckligt.

Jag håller med. Det är godtyckligt. Men det spelar ingen roll.

Det är bra med en symbolisk dag. Ett startskott. Och som de säger i Spinal Tap är faktiskt elva ett mer än tio. Och det måste ju betyda något.
Nigel Tufnel: The numbers all go to eleven. Look, right across the board, eleven, eleven, eleven and...
Marty DiBergi: Oh, I see. And most amps go up to ten?
Nigel Tufnel: Exactly.
Marty DiBergi: Does that mean it's louder? Is it any louder?
Nigel Tufnel: Well, it's one louder, isn't it? It's not ten. You see, most blokes, you know, will be playing at ten. You're on ten here, all the way up, all the way up, all the way up, you're on ten on your guitar. Where can you go from there? Where?
Marty DiBergi: I don't know.
Nigel Tufnel: Nowhere. Exactly. What we do is, if we need that extra push over the cliff, you know what we do?
Marty DiBergi: Put it up to eleven.
Nigel Tufnel: Eleven. Exactly. One louder.
Marty DiBergi: Why don't you just make ten louder and make ten be the top number and make that a little louder?
Nigel Tufnel: [pause] These go to eleven.