Våga leva fullt ut

Jag skrev om rädsla för några månader sen — då sökte jag tröst i Yodas ord. Idag tänker jag göra samma sak.

Yodas filosofi går ut på att vi måste våga leva livet fullt ut. Utan att vara rädda eller ängsliga. Om vi går omkring och är oroliga för att misslyckas kommer vi aldrig att nå lika långt som om vi bara gjorde det. Inte försökte i tron att det kommer att gå ut helvete utan bara gjorde det.



Jag har i överförfriskat tillstånd vid några tillfällen kravlat mig upp på tak och containrar. Det har gått hur smidigt som helst, men när jag försökt att göra om bedriften i nyktert tillstånd har jag alltid tvekat. Jag har tänkt att det här "faktiskt inte är möjligt" och misslyckats.

Att vara modig, att våga både vara ärlig mot sig själv och lyssna på den där rösten, det är svårt. I alla fall för mig. Det kräver att jag anstränger mig och kämpar. Jag vill våga kasta mig ut och jag gör det, oftare än mina vänner ibland tycker är bekvämt, men inte alltid.

Ibland håller jag igen. Jag fegar ur. Jag backar. Och jag blir lika besviken på mig själv varje gång. Visst, jag kan se när de drar en suck av lättnad och visst, det känns rätt bra. Men det känns som att jag hade haft mer att ge.

Så jag sträcker på mig, drar ett djupt andetag, tar sats och tänker att den här gången är det annorlunda. Den här gången får det bära eller brista.