Jag inser att jag kanske hetsar upp mig över småsaker. Det är liksom inte som att jag håller på att förblöda för att jag skurit mig i fingret. Det är bara en julgransförsäljare.
Inte okej
Men liksom. Nej.
När jag var liten köpte pappa mamma granen den 23:e december. Så stod den där i vardagsrummet och såg rätt vanlig ut. Men när jag vaknade på julaftons morgon och tassade ut i vardagsrummet var det helt magiskt att se den klädda granen. Det är nog den känslan jag jagar. Den känslan som jag tror blir förstörd om man ska fira jul i en hel månad.
För mig började julen på julafton. Jag hade laddat och längtat så himla länge och när jag äntligen fick se den där vackra lysande granen var all den där väntan liksom värt det.
När jag tänker efter kanske det inte spelar så stor roll ändå. Om folk vill köpa julgranar i november (eller augusti?) ska de väl få göra det. Jag känner bara att det kanske inte blir riktigt lika magiskt då.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar