fredag 7 oktober 2011

Behovet att förstå hur saker fungerar

För mamma räcker det att saker fungerar. Det gör det inte för mig. Jag vill veta hur de fungerar.

Jag har ett behov av att veta. Av att förstå. Jag vill inte bara acceptera att vissa saker fungerar. Jag vill förstå hur och förstå varför. Gör jag det vet jag hur jag ska förhålla mig till dem. Då kan jag ifrågasätta, förenkla, utveckla eller förbättra. Eller välja att inte göra det.

När jag skulle lära mig köra bil förstod jag inte hur kopplingen fungerade. Jag hade ingen aning om hur den var uppbyggt. Att hitta det där mystiska dragläget kändes lika verkligt som att kliva in i en värld med stora drakar.

Det gick inte så bra.

Sen fick jag förklarat för mig att kopplingen är två plattor som hålls ihop av en fjäder. Den ena sitter i motorn och den andra i växellådan. När jag trycker ner kopplingspedalen pressas plattorna isär så att motorn kan snurra fritt oberoende av växellådan och hjulen, släpper jag på kopplingen förs plattorna närmare varanda.

När jag förstod att det där mystiska dragläget var när plattorna snuddade vid varandra precis så mycket att motorn fick växellådan att snurra klickade allt. När jag förstod hur det fungerade blev det mycket lättare att förstå hur jag skulle göra.

För mig känns mammas grundinställning — att vissa saker fungerar och att det räcker — läskig, som en Wikipedia-sida utan källhänvisningar.

Jag vet att hon inte är helt okritiskt och jag förstår att det kan vara sunt att inte ifrågasätta allt hela tiden. Alla behöver inte veta hur en telefon fungerar för att de ska förstå hur man använder den. Men för mig känns det tryggare ju mer jag förstår.