"Jag blir glad av att se hur fint du har fått det" sa pappa, helt klart lättad, efter att ha sett hur jag har det i lägenheten.
Jag sneglade mot garderobsdörren och förväntade att den skulle flyga upp av trycket från allt jag rafsat in där sekunderna innan pappa klivit in genom dörren. Men så blev det inte. Dörren förblev stängd och pappa förblev glad.
Du-har-gjort-mig-besviken-blicken
Det kändes skönt. Jag slapp få den där du-har-gjort-mig-besviken-blicken som pappa är så bra på, men han var ändå snabb med att identifiera nyckeln till den fina ordningen i lägenheten.
"Vet du vad det är?" frågade han.
Jag tvekade.
"Den där tvättkorgen. Hade inte den funnits hade det legat kläder överallt i lägenheten."
Tack tvättkorgen. Vad vore min lägenhet utan dig?
Han har rätt, förstås, allt är tvättkorgens förtjänst. Tack tvättkorgen. Vad vore min lägenhet utan dig?
Jag sneglade mot garderobsdörren och förväntade att den skulle flyga upp av trycket från allt jag rafsat in där sekunderna innan pappa klivit in genom dörren. Men så blev det inte. Dörren förblev stängd och pappa förblev glad.
Du-har-gjort-mig-besviken-blicken
Det kändes skönt. Jag slapp få den där du-har-gjort-mig-besviken-blicken som pappa är så bra på, men han var ändå snabb med att identifiera nyckeln till den fina ordningen i lägenheten.
"Vet du vad det är?" frågade han.
Jag tvekade.
"Den där tvättkorgen. Hade inte den funnits hade det legat kläder överallt i lägenheten."
Tack tvättkorgen. Vad vore min lägenhet utan dig?
Han har rätt, förstås, allt är tvättkorgens förtjänst. Tack tvättkorgen. Vad vore min lägenhet utan dig?
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar