Min chef bor på en ö i Stockholms skärgård. För några veckor sedan kom han till jobbet och berättade att någon hade varit inne i hans hus och dragit ut en sladd till hans lampor. Vi undrade om han inte kunde ha gjort det själv eftersom han förklarade att allt annat var orört, men han var helt övertygad om att någon varit inne i hans hus.
Vi försökte till och med ställa frågor av typen "om du skulle dra ut sladden, varför skulle du göra det?". Då svarade han att han skulle göra det om han ville släcka ner hela huset, för den sladden gick till all hans belysning, men att han verkligen inte hade gjort det. Mer troligt var att någon hade åkt båt förbi huset, sett att det var tänt utan att någon var hemma, gått in i huset och dragit ut sladden.
Idag utspelade sig följande replikskifte:
Chefen: — Har du sett min mobilladdare? Någon har tagit den.
Jag: — Det kanske är samma person som var och drog ut sladdarna hemma hos dig?
Chefen: — Det är det som är problemet med dig Albert, du har för bra minne.
Jag: — Har du kommit på vem det var som drog ut sladdarna?
Chefen: — Jag har kommit fram till att det förmodligen var jag.
Vi försökte till och med ställa frågor av typen "om du skulle dra ut sladden, varför skulle du göra det?". Då svarade han att han skulle göra det om han ville släcka ner hela huset, för den sladden gick till all hans belysning, men att han verkligen inte hade gjort det. Mer troligt var att någon hade åkt båt förbi huset, sett att det var tänt utan att någon var hemma, gått in i huset och dragit ut sladden.
Idag utspelade sig följande replikskifte:
Chefen: — Har du sett min mobilladdare? Någon har tagit den.
Jag: — Det kanske är samma person som var och drog ut sladdarna hemma hos dig?
Chefen: — Det är det som är problemet med dig Albert, du har för bra minne.
Jag: — Har du kommit på vem det var som drog ut sladdarna?
Chefen: — Jag har kommit fram till att det förmodligen var jag.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar