Monkey see, monkey do

Jag kan tycka att det är svårt att veta hur jag ska bete mig i nya situationer. Med stora ögon försöker jag iakta och analysera min omgivning, jag härmar försiktigt och gör mitt bästa för att läsa av reaktionerna på mitt agerande.

Det blir ganska trevande, lite nervöst, men det är alltid spännande att lära sig nya saker. Det brukar hjälpa att ha tålamod, försöka vara hundra procent fokuserad på det jag gör och inte stressa. Men det kan bli lite läskigt ändå. Tiden liksom stannar upp och det känns som att min kropp skakas av varje hjärtslag.

Plötsligt kommer jag till en punkt där jag måste stanna upp. Jag vågar inte lita enbart på min intuition och min förmåga av att läsa av reaktioner. Jag måste fråga. De där ögonblicken innnan jag får något svar kan kännas både läskiga och nervösa.

This is mission control.
All systems are go for launch.
Countdown initiated.

Tänk om jag har tolkat något fel? Att göra fel tycker jag inte om. Jag är en otroligt dålig förlorare som verkligen gör allt för att vinna.

Funderar på vad som är värst. Att fråga och inse att jag gjort fel, eller att inte fråga och fortsätta göra fel? Jag tror att jag tycker det är värst att göra fel utan att veta om det. Då kan jag inte ens rätta till det.

Houston, we have a problem!

Även om det kan kännas både läskigt och nervöst ibland så tycker jag verkligen om att lära mig nya saker. Ju mer desto bättre.

I en helt orelaterad fundering var det någon på jobbet idag som använde uttrycker "att bli tagen på sängen" i bemärkelsen "att bli överraskad".

Rent etymologiskt tänkte jag att det är lite underligt att idiomet har den betydelsen den har, men tack vare Wikipedia har jag nu lärt mig att det snarare betyder "totalt oförberedd på något som man borde ha insett skulle kunna inträffa" och nu känns mycket bättre (och så blir jag glad över att jag får lära mig något!).