Pendeltågens typografimiss

Jag inser att jag förmodligen är i minoritet både när det gäller att lägga märke till sånna här saker och att lägga tid på att förklara men... Jag åkte pendeltåg mot Västerhaninge häromdagen när jag såg det här:

Typografen i mig (som blir glad när någon använder "Garamond!" som lösningsförslag på alla problem) kände sig genast illa till mods. Det där Ä:et är det något fel på, det ser ut som att två lampor inte är tända.

Jag jämförde med A:et senare i ordet och det var liksom uppenbart att något inte stod helt rätt till.

Ser ni felet? Blir ni också illa till mods?

Jag hade olika teorier. Kunde det vara fel på bara de två lamporna? Men eftersom texterna sveper förbi på skylten var det lätt att se att det inte berodde på det. En annan fundering var om det kanske var så att en bokstav bara får använda ett visst antal lampor, och att två lampor hade vart tvungna att släckas för att kunna tillgodose tremat (prickarna) över Ä:et?

Lite senare såg jag att Å:et i Skogås-skylten var konsekvent med A:et ur Västerhaninge. Jag noterade att prickarna över Ä:et utgjordes av 8 lampor (4 + 4) medan ringen över Å:et bara använde 6 lampor. Teorin om en övre gräns på antalet lysande lampor kunde fortfarande förklara felet.

Så i onsdags åkte jag tunnelbana från Fruängen in mot stan. Tunnelbana har skyltar av samma dimensioner som pendeltågen, så när jag passerade Västertorp fick jag chansen att jämföra två Ä:n.

I Västertorp har Ä:et inga släckta lampor och prickarna över Ä:et är med som de ska.

Felet med skyltningen på pendeltåget mot Västerhaninge saknar därför med största sannolikhet teknisk förklaring. Mer troligt är snarare att det beror på den mänskliga faktorn eller dumhet/slarv.

Det spelar väl inte så stor roll egentligen — är nog mer ett exempel på typen av detaljer som jag lägger märke till ibland. Om du känner att du är åtminstone liiiiite som jag så tror jag att du kommer att gilla flashspelet Kern Me och ska jag vara ärlig så kanske det är just på grund av det spelet som jag märke till de där två släckta lamporna.

[Typografi] Citattecken

Jag använder citattecken framförallt i två fall: när jag citerar eller när jag vill vara ironisk.

I de fall jag vill vara ironisk fyller de samma funktion som att göra kaninöron med fingrarna när jag berättar en historia. Jag undrar hur det är meningen att jag ska läsa BF Kakelservice:s citattecken.




Är "Qualitet" ett citat eller ironiskt?

Det känns som ironi.

På samma tema tipsar Lars om Gunilla Buss som använder uppmaningen Åk "bekvämt" — ÅK BUSS — Gunilla Buss.

"bekvämt"

Inkonsekventa O:n i House

Det kan vara så att jag fokuserar på fel saker ibland. Som i det senaste avsnittet av House där jag inte kan släppa att det är något konstigt med O:na i bakgrunden.



Som ni tydligt kan se på bilden så har de två olika sorters O:n. Feta (som första O:et i Oncology) och vanliga (som andra och tredje O:na i Oncology). Min första tanke är naturligtvis att ett fett O är istället för stor bokstav, eftersom orden är skrivna uteslutande med versaler, det skulle förklara varför första O:et i Oncology är fett medan de två nästföljande inte är det.

Eftersom man vanligtvis använder versal som begynnelsebokstav i rubriker på engelska är detta logiskt. Och eftersom "of" inte får versal begynnelsebokstav så är det konsekvent. Men om det vore så att fet bokstav var ekvivalent med versal i det fall hela texten är skriven i versaler borde D:et i Diagnostics vara fett, eller D:et i Department. Men det är de inte.

Det skulle kunna vara så att det bara är just O:n som det finns fet-version av, och att det är därför Oncology fått ett fett O medan Diagnostics inte fått ett fett D. Men inte heller den teorin håller efter som det förekommer ett andra fett O, nämligen det i Diagnostics.

Så vad kan det bero på? Kan det vara så att de saknade O:n som ej var i fetstil och var tvungna att använda feta O:n? Eller finns det någon annan förklaring? Det är frågor som snurrar runt i mitt huvud när jag tittar på det senaste avsnittet av House. Men visst är det märkligt. Mycket märkligt.

Poker Face: Typografiversion

Ligaturen som förändrade mitt liv

Ibland händer något som skakar hela ens världsbild. En sista pusselbit som gör att man kan se helheten faller på plats. Jag fick uppleva precis en sådan händelse i förra veckan. Det hela började med en diskussion om ligaturer och slutade med att jag vunnit insikt om ett av livets stora mysterier.

Ligaturer är tecken som är bildade som en sammansättning av två eller fler andra tecken. Om du till exempel vill skriva "titta" för hand så kanske du skriver ihop t:na så att de får en gemensam horisontell linje. Detta dubbel-t betraktas som en ligatur.

Andra exempel på vanliga ligaturer är ihopskrivningen ff eller fi, där punkten från i:et går ihop med f:et.

Samtidigt som vi pratade om ligaturer hittade jag en lista på några typiska ligaturer. Jag kände igen de flesta, men tyckte att st, et och fs-ligaturerna såg lite märkliga ut. Faktum är att jag satt och stirrade på et-ligaturen ganska länge. Det var något bekant med den, men jag kunde inte riktigt sätta fingret på vad.

Lars frågade lite drygt och retoriskt "hur säger man 'och' på latin?". Den jäveln, han hade klurat ut det innan jag. "Det heter väl 'et'?" svarade jag efter att ha funderat en stund. "Precis, titta igen" sa Lars.

Jag tittade men jag kunde inte tro att det var sant. Kunde det verkligen stämma? Jag gjorde några snabba googlingar för att bekräfta Lars teori. Det visade sig att hans hypotes var korrekt.

&-tecknet kommer från et-ligaturen och har anor tillbaka till första århundradet efter början på vår tidräkning. Anledningen till att &-tecknet ser ut som det gör är alltså att det från början var en ihopskrivning av bokstäverna e och t, som tillsammans bildar ordet et som betyder just "och" på latin.

Vissa typsnitt, som till exempel Garamond, använder et-ligaturen istället för &-tecknet när & ska skrivas kursivt. Hela tecknets histora har alltså funnits där rakt under min näsa under alla dessa år och jag har inte fattat något förrän nu.

Jag känner en märklig blandning av skamm, förundran och glädje. Ytterligare en pusselbit har fallit på plats, jag är lite mindre ovetande, men det känns samtidigt lite pinsamt att jag inte insett det förrän nu. Hur som helst känns det rätt bra just nu.