fredag 10 juli 2009

The Hangover

Min första tanke när jag såg trailern till The Hangover (Baksmällan på Svenska) var att det förmodligen var en dålig och mycket tramsig komedi. Av någon anledning kollade jag någon dag senare upp filmen på imdb, där den till min stora förvåning fått 8.3 vilket är otroligt bra.


Trailers till komedier av det här slaget brukar vara riktigt roliga. Men det finns också en risk att allt det roliga från filmen fått plats i trailer, att resten av filmen bara är en enda lång utfyllnad.

Det finns också en risk att en film om en svensexa i Las Vegas skulle bli väldigt grabbig och kvinnoförnedrande och därmed inte fungera för en kvinlig publik. Eftersom jag själv skulle se filmen tillsammans med min flickvän, min äldsta syster och min mamma var detta en speciell oro.

Vissa kvinliga kritiker tycks tycka att The Hangover gör precis den missen. Men filmen är inte alls så grabbig som den skulle kunna vara och mitt sällskap skrattade minst lika mycket som jag. Jag drar därför slutsatsen att de flesta förmodligen kommer tycka att filmen är tillräkligt rolig för att ha överseende med den manschauvanistiska grundtesen "What happens i Vegas, stays in Vegas" och en historia som handlar om en mans sista dygn i "frihet".

Det är inte så svårt att ha feministiska invändningar mot filmen, och går man in i salongen med den grundinställningen är det förmodligen det man kommer att få se. Men The Hangover använder hela svensexa-i-Las-Vegas-grejen som en ursäkt att berätta en egen historia. En varm historia om manlig vänskap.

Under alla lager av absurditeter, av vilka bara en bråkdel sysn i trailern, gömmer sig en historia om tre män som söker sin plats i livet. De hamnar i Las Vegas och visst är det kliché, visst är det grabbigt och visst är det dumt, men karaktärerna har karaktär och är alla älskvärda på sitt sätt. Och det är nog just det, omtanken och värmen som visas i porträtteringen av de tre huvudpersonerna, som gör att filmen blir så bra. Det och att man ligger dubbelvikt av skratt genom nästan hela filmen.

Det var nog det som förvånade mig mest av filmen. Den har ett kompromisslöst tempo och staplar märkliga, förvirrade, lustiga, knäppa, absurda och sjukt roliga saker på vartannat om vartannat hela tiden. Allt skämt funkar inte lika bra, men det höga tempot gör att det redan kommit tre eller fyra nya skämt innan man hunnit irritera sig på något som inte funkar.

The Hangover är helt enkelt helt sjukt rolig och med en punch-line som går på knock under eftertexterna är den än av få filmer som håller sig rolig under hela sin längd.