Jag skapar drömvärldar. Världar som liknar verkligheten, men som har något mer, något lite extra. Sen bjuder någon i min värld och låter personen fylla världen med sin fantasi.
Tillsammans bestämmer vi hur världen ska fungera. Vi skapar regler. Märkliga regler som gör vår värld unik. Du får ett smeknamn. Jag får ett smeknamn. Vi blir några andra. Vi blir fria från verklighetens begränsningar.
När vi är i vår drömvärld känns den verklig. Det är först när du betraktar den utifrån som du inser hur underlig den egentligen är.
De behövs. Våra världar. De är platser att fly till. Platser att slippa den grå vardagen för en stund.
Men världarna kan också vara farliga. Det är viktigt att hålla reda på vad som är fantasi och vad som är verklighet. Det är viktigt att kunna kliva ur vår värld och tillbaka in i verkligheten. Det är viktigt att inte fastna.
Och att inse att världen vi har skapat bara finns i våra huvuden. Den är inte verklig. Den kommer aldrig bli verklig. Men den kan ändå vara fantastisk, underbar och framför allt nödvändig.
