Pendeltågens typografimiss

Jag inser att jag förmodligen är i minoritet både när det gäller att lägga märke till sånna här saker och att lägga tid på att förklara men... Jag åkte pendeltåg mot Västerhaninge häromdagen när jag såg det här:

Typografen i mig (som blir glad när någon använder "Garamond!" som lösningsförslag på alla problem) kände sig genast illa till mods. Det där Ä:et är det något fel på, det ser ut som att två lampor inte är tända.

Jag jämförde med A:et senare i ordet och det var liksom uppenbart att något inte stod helt rätt till.

Ser ni felet? Blir ni också illa till mods?

Jag hade olika teorier. Kunde det vara fel på bara de två lamporna? Men eftersom texterna sveper förbi på skylten var det lätt att se att det inte berodde på det. En annan fundering var om det kanske var så att en bokstav bara får använda ett visst antal lampor, och att två lampor hade vart tvungna att släckas för att kunna tillgodose tremat (prickarna) över Ä:et?

Lite senare såg jag att Å:et i Skogås-skylten var konsekvent med A:et ur Västerhaninge. Jag noterade att prickarna över Ä:et utgjordes av 8 lampor (4 + 4) medan ringen över Å:et bara använde 6 lampor. Teorin om en övre gräns på antalet lysande lampor kunde fortfarande förklara felet.

Så i onsdags åkte jag tunnelbana från Fruängen in mot stan. Tunnelbana har skyltar av samma dimensioner som pendeltågen, så när jag passerade Västertorp fick jag chansen att jämföra två Ä:n.

I Västertorp har Ä:et inga släckta lampor och prickarna över Ä:et är med som de ska.

Felet med skyltningen på pendeltåget mot Västerhaninge saknar därför med största sannolikhet teknisk förklaring. Mer troligt är snarare att det beror på den mänskliga faktorn eller dumhet/slarv.

Det spelar väl inte så stor roll egentligen — är nog mer ett exempel på typen av detaljer som jag lägger märke till ibland. Om du känner att du är åtminstone liiiiite som jag så tror jag att du kommer att gilla flashspelet Kern Me och ska jag vara ärlig så kanske det är just på grund av det spelet som jag märke till de där två släckta lamporna.

Hur uttalar man ananas på engelska?

Olika saker motiverar oss att söka kunskap. Det kan vara nyfikenhet eller den där snopna känslan av att ha blivit lurad.

Av den senare anledningen kommer jag aldrig att glömma vad ananas heter på engelska.

Det var ett enkelt trick och därför extra irriterande att jag gick på det. Jag hade precis börjat lära mig engelska när en jämnårig frågade hur man uttalar ananas på engelska. Uttalas det med betoning på första eller andra a:et?

Jag testade att säga ananas och anaanas, inget lät särskilt bra, så jag chansade på en.

"Den här är det nog!" 

Pojkens entusiastiska leende växte till ett hånfullt asgarv.

"Det heter pineapple, inte ananas dummer!"

Jag kände mig korkad. Att jag gick på den lätta. Självklart heter det pineapple. Det vet ju alla.

Nu hör det till att jag (1) var världens sämsta förlorare är en rätt dålig förlorare (2) är ganska långsint. Så nu när jag kom att tänka på den här historien tänkte jag att jag skulle kolla upp vad ananas heter på andra språk än engelska.

Ananas heter ananas eller något väldigt likt ananas på bland annat albanska, arabiska, azerbajanska, baskiska, bosniska, bulgariska, catalan, danska, haitisk kreol, holländska, esperanto, finska, franska, grekiska, hebreiska, hindi, isländska, italienska, kroatiska, latin, letiska, litauiska, lingala, manx, malajsiska, norska, persiska, polska, portugisiska, rumänska, rwanda, ryska, serbiska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, turkiska, tyska och ungerska.

Nu är det som sagt alltid inte exakt ananas, men har man grundläggande kunskaper i ett av dessa språk kan man oftast chansa på rätt form (i Frankrike heter det till exempel inte ananas utan l'ananas). I vissa latinska språk används ordet piña synonymt med ananas, vilket förklarar varför det heter Piña Colada.

Så jag kanske inte var så korkad som trodde att det hette ananas även på engelska. Tvärtom är det som vanligt engelsmännen som är korkade.

Anledningen till att britterna kallar det för pineapple är att det var originalnamnet de gav kottar 1398, när de senare upptäckte ananasen som ser ut som en stor saftig kotte fick den samma namn. Kotten (som inte alls är lika smaskig) fick namnet pine cone för att inte blandas ihop med ananasen. Att alla andra kallar det för ananas beror på att den kallades för nanas (betyder typ "utsökt frukt") i Brasilien där frukten härstammar.

Äter man för mycket färsk ananas, vilket jag tenderar göra när jag får chansen — färsk ananas + bacon = perfekt frukost (i alla fall i några dagar) — så kan man uppleva en strävhet i munnen. Det är inte en allergisk reaktion utan snarare en känsla av att proteinet i din mun förtärs av enzymet bromelin som finns i färsk ananas.

Onödigt vetande: CD-skivor

En CD-skiva har en diameter på 12 cm och rymmer 74 (eller 80) minuter musik. Hur kommer det sig?

CD-skivan utvecklades av Philips och Sony. Sonys version hade en diameter på 100 mm och rymde 60 minuter musik, Philips en diameter på 115 mm och rymde också den 60 minuter. Men så hände något och som vanligt får en kvinna skulden.

Sonys vice-vd Norio Ohgas fru (ni förstår hur viktigt det här är!) bestämde (i egenskap av hustru antar jag) att en CD skulle rymma hela Beethovens nionde symfoni eftersom det var hennes favoritverk. Berlins philharmoniker hade gjort en inspelning på 66 minuter, men för att vara på den säkra sidan dubbelkollade man så det inte fanns någon ännu längre inspelning.

Det fanns det. En monoinspelning från Bayreuther Festspiele 1951 dirigerad av Wilhelm Furtwängler var 74 minuter lång. Därför bestämdes det att en skiva skulle rymma 74 minuter och för att få plats med det krävdes det att skivorna fick en diameter på 12 cm.

Jag säger att man skyllde på en kvinna för det är precis så det är.

Philips hade redan en fabrik färdig i Tyskland redo att producera 115 mm-skivor och hade det blivit standard hade de Sony aldrig kunnat komma ikapp. Då hade 115 mm vunnit över 100 mm. Sony behövde en ny standard för att inte halka efter, Beethoven och fru Ohga var den perfekta ursäkten.

Första CD-skivan som producerades var ABBAs The Visitors 1982. Den sög (tydligen) och bandet splittrades strax därefter.

Nu till lite siffror. En CD-skiva består av en lång spiral med informationsbitar. Spiralen är otroliga 5 380 meter lång och läshastigheten är 4,27 km/h (eller 1,2 meter per sekund), vilket är vanlig gånghastighet. Drar du ut spiralen till ett långt snöre och går längs med det skulle det alltså låta som det är tänkt.

Avancerade CD-brännare kan bränna skivor i 52 gånger vanlig läshastighet. Det är som att rita linjerna på vägen i 222,04 km i timmen. Riktigt snabba läsare kan läsa av datan snabbare än så, hela 72 gånger vanlig läshastighet. Det motsvarar en hastighet på 307,44 km i timmen.

Men vet ni vad som också är 5 380 meter långt? Racingbanan Losail International Circuit i Quatar. Den bästa varvtiden på banan hålls av Nico Hülkenberg och är på 1 minut 35 sekunder och 741 tusendelar. Vad blir det omräknat i CD-läsarhastighet? Jo, 47,38 gånger vanlig läshastighet. Min CD-läsare spöar det som skit!